Levnadsstandard är namnet på ett allmänt demografiskt mått som försöker kombinera en mängd olika förhållanden – såsom utbildning, köpkraft och hälsovård – till en mätbar statistik. Det skiljer sig från det relaterade, men mer oklara måttet som kallas livskvalitet, som också tar hänsyn till mer subjektiva faktorer, som fritidsmöjligheter och lycka. Detta mått används på ett antal sätt, oftast i jämförande ekonomi som ställer länder mot varandra när det gäller deras medborgares ekonomiska hälsa.
En av de viktigaste föreställningarna bakom levnadsstandarden är att den går längre än att bara mäta ett lands totala välstånd, vilket i sig återspeglas av den totala bruttonationalprodukten (BNP). Bara på detta mått rankas länder som USA och Kina oundvikligen på eller nära toppen, på grund av storleken på deras ekonomier. När man tar hänsyn till ytterligare faktorer som påverkar levnadsstandarden kan dock rankingen förändras dramatiskt.
Åsikterna går isär bland ekonomiska forskare om den ideala så kallade ingrediensförteckningen som ska utgöra ett mått på levnadsstandarden. Med så många olika sätt att mäta kvaliteten på ett lands hälso- och sjukvård, till exempel, finns det ingen enskild, konkret lista över faktorer som utgör en enhetlig levnadsstandardformel. Som ett resultat av detta finns det många olika statistik som genereras av olika forskargrupper som kan kallas levnadsstandard.
Ändå finns det några grundläggande faktorer som gör sin väg in i de flesta levnadsstandardbedömningar. En av de vanligaste är BNP per capita. Detta beskriver i huvudsak rikedomen i ett land per person. Den utgör en del av Human Development Index, en av de mest populära uppskattningarna av levnadsstandarden, och används av FN för att bedöma den relativa utvecklingen i länder runt om i världen.
BNP per capita anses vara ett mer avslöjande mått än total BNP, eftersom det mer exakt återspeglar hur mycket inkomst en genomsnittlig person tar hem. Används i kombination med en statistik som löneskillnader, och en mer sann bild av ett lands faktiska levnadsstandard framträder. USA har till exempel en av de största BNP per capita, men också en av de största löneskillnaderna i världen. Det vill säga, klyftan mellan de rika och de fattiga i Amerika är större än i andra länder. Detta tjänar till att slå ner USA på listan, medan länder med mindre totala BNP – men mindre löneskillnader – kan se deras ranking förbättras.
Andra faktorer som kan eller inte kan inkluderas i en given levnadsstandardbedömning inkluderar förväntad livslängd, jämställdhet och politisk stabilitet. Olika forskare kan även lägga mer eller mindre vikt åt dessa olika faktorer. De flesta respektabla forskargrupper publicerar sin metodik tillsammans med sina resultat, och det är viktigt att vara medveten om vad som ingår i en given formel när man jämför rankningar.