Makroekonomi är en gren av ekonomin som studerar ekonomin i en nation från en bred synvinkel genom tillämpning av makroekonomiska faktorer. Detta i motsats till mikroekonomi, som studerar ekonomin genom tillämpning av mer omedelbara ekonomiska principer. Makroekonomiska faktorer inkluderar aspekter som inflationstakt, arbetslöshetsnivåer, räntor, konsumtionstakt, bruttonationalprodukt (BNP), nationalinkomst och prisnivåer.
Studiet av makroekonomiska faktorer tillåter ekonomer att göra avdrag avseende ekonomins tillstånd samt ekonomiska trender baserat på signalerna från dessa faktorer. Till exempel kan en ökning av BNP vara en utlösande faktor för inflation och andra relaterade ekonomiska effekter. För att förstå makroekonomiska faktorer kan det vara nödvändigt att titta på dem individuellt och i relation till deras inverkan på ekonomin.
Inflation är en av de viktigaste makroekonomiska faktorerna som ekonomer övervakar på grund av dess roll eller betydelse som en föregångare till oönskade ekonomiska faktorer. Dessa faktorer kan inkludera arbetslöshetsnivåer, minskning av valutans värde, minskning av mängden varor en valuta kan köpa och en ökning av BNP. En av effekterna av inflation är att den minskar värdet på pengar, vilket gör det nödvändigt att mer pengar används för att köpa en konstant mängd varor.
Makroekonomi omfattar studiet av konsumenternas konsumtion av varor och tjänster i syfte att studera effekterna. När efterfrågan på varor överstiger utbudet kan det leda till oönskade makroekonomiska faktorer som inflation och ohållbara perioder av ekonomisk verksamhet. Denna typ av intensiv period av ekonomisk aktivitet är känd som en period av ekonomisk högkonjunktur. Anledningen till att det är oönskat är att det inte är hållbart och ofta leder till en period av nedgång, även känd som en depression.
Ekonomer och olika regeringar studerar vanligtvis ekonomin i förutbestämda cykler, som kan vara årliga, kvartalsvis eller vart fjärde år. Syftet med att studera ekonomins beteende i cykler är att ge ekonomerna en måttstock för att mäta ekonomins beteende. Till exempel mäter de de aggregerade eller medianpriserna på varor inom varje cykel och jämför dem med tidigare cykler för att avgöra om priserna är konstanta eller om de rör sig uppåt eller nedåt. Resultaten av denna studie gör det möjligt för olika regeringar att vidta olika åtgärder för att komma till rätta med eventuella upplevda obalanser.