Kvalitativ psykologi är inte en speciell, fokuserad gren av psykologin utan snarare ett sätt att närma sig psykologisk forskning och teorier. Kvalitativa metoder är ett alternativ till kvantitativa metoder som involverar statistik och andra numeriska verktyg. Mer subjektiva metoder som intervju och observation är hörnstenarna i kvalitativ forskning. Vissa psykologi teorier, såsom psykoanalys, är mer beroende av ett kvalitativt förhållningssätt.
Tanken bakom kvalitativ psykologi är att lägga tonvikt på individuella och personliga upplevelser. Psykologer är därför intresserade av att lära sig om varje ämnes upplevelser och hur varje ämne filtrerar dessa upplevelser genom sitt eget unika perspektiv. Förespråkare av ett sådant tillvägagångssätt förespråkar också att bedriva forskning i naturaliserade miljöer som låter mer av en individs sanna natur komma till ytan.
Som sådana är kvalitativa metoder vanligtvis informella och inte lika stelbent strukturerade som de flesta vetenskapliga experiment. Till exempel kan en forskare som utövar kvalitativ psykologi helt enkelt observera och göra anteckningar om individer när de utför rutinmässiga beteenden och interaktioner i sin vardagliga miljö. Forskaren kan bedriva forskning i en park, ett företag eller till och med ett hem.
Intervjuer är ett annat vanligt forskningsverktyg som används inom kvalitativ psykologi. Att ifrågasätta kan ge ovärderlig insikt i en individs tankeprocesser. Specifika frågor lämnas så öppna och så breda som möjligt i kvalitativ analys, dock för att på bästa sätt låta forskningssubjektet kontrollera innehållet och längden på svaret.
Denna öppenhet belyser en annan nyckelaspekt av kvalitativa psykologiska tillvägagångssätt: att arbeta mot att bygga en hypotes eller teori via djup analys snarare än att försöka bevisa ett existerande antagande genom statistiska och numeriska bevis. Andra kvalitativa metoder förstärker detta induktiva tillvägagångssätt. Till exempel kan forskare göra grupp- eller sociala jämförelser via fokusgrupper där individer samlas för att ge kollektiv feedback om ett ämne. Psykologer kan också studera individer genom deras skapelser, som att analysera konstverk eller skrivna texter för mönster och insikter.
De flesta områden inom psykologi använder en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder, men vissa teorier är mer kvalitativa än andra. Utövare inom Sigmund Freuds, Carl Jungs och andras psykoanalytiska teorier och metoder tenderar att betona mer samtalsbaserad terapi. De flesta av deras tillvägagångssätt förlitar sig på att en patient fritt tar upp tidigare problem och nuvarande problem genom samtal med en kurator. I ett bredare sammanhang betonar dessa teorier subjektiva och till stor del abstrakta idéer som medvetandenivåer eller idén om ett impulsdrivet id i strid med ett laglydigt överjag hos människor.