Kvalitativ och kvantitativ forskning är de två huvudsakliga forskningsskolorna, och även om de ofta används tillsammans, diskuteras fördelarna och nackdelarna med var och en hett. Särskilt inom samhällsvetenskapen slåss det om fördelarna med både kvalitativ och kvantitativ forskning, med intensiva åsikter från båda sidor av argumentet. Det är dock allmänt överens om att det finns vissa faser av forskning där det ena eller det andra är klart mer användbart än det andra, och det är så få som helt avfärdar heller.
Kvantitativ forskning är förmodligen den minst kontroversiella av de två skolorna, eftersom den är mer i linje med vad som ses som det klassiska vetenskapliga paradigmet. Kvantitativ forskning innebär att man samlar in data som är absolut, såsom numerisk data, så att den kan undersökas på ett så opartiskt sätt som möjligt. Det finns många principer som följer med kvantitativ forskning, som bidrar till att främja dess förmodade neutralitet. Kvantitativ forskning kommer i allmänhet senare i ett forskningsprojekt, när man väl förstår projektets omfattning.
Huvudtanken bakom kvantitativ forskning är att enkelt kunna separera saker så att de kan räknas och modelleras statistiskt, för att ta bort faktorer som kan distrahera från syftet med forskningen. En forskare har i allmänhet en mycket tydlig uppfattning om vad som mäts innan de börjar mäta det, och deras studie är uppbyggd med kontroller och en mycket tydlig ritning. De verktyg som används är avsedda att minimera eventuella fördomar, så helst är maskiner som samlar in information, och mindre idealiskt vore noggrant randomiserade undersökningar. Resultatet av kvantitativ forskning är en samling siffror som kan utsättas för statistisk analys för att komma fram till resultat.
Att hålla sig åtskild från forskningen känslomässigt är en nyckelaspekt i kvantitativ forskning, liksom att ta bort forskarbias. För saker som astronomi eller andra hårda vetenskaper betyder detta att kvantitativ forskning har en mycket minimal mängd partiskhet överhuvudtaget. För saker som sociologiska data betyder detta att majoriteten av bias förhoppningsvis är begränsad till den som introduceras av personerna som studeras, vilket kan förklaras något i modeller. Kvantitativ är idealisk för att testa hypoteser och för hårda vetenskaper som försöker svara på specifika frågor.
Kvalitativ forskning, å andra sidan, är en mycket mer subjektiv form av forskning, där forskningen tillåter sig att introducera sin egen bias för att bidra till att bilda en mer komplett bild. Kvalitativ forskning kan vara nödvändig i situationer där det är oklart exakt vad som letas efter i en studie, så att forskaren behöver kunna avgöra vilken data som är viktig och vad som inte är det. Medan kvantitativ forskning i allmänhet vet exakt vad den letar efter innan forskningen börjar, kan fokus i studien bli mer uppenbar i kvalitativ forskning med tiden.
Ofta kommer data som presenteras från kvalitativ forskning att vara mycket mindre konkreta än rena siffror som data. Istället kan kvalitativ forskning ge berättelser eller bilder eller beskrivningar av känslor och känslor. De tolkningar som forskningspersoner ger får vikt i kvalitativ forskning, så det finns inget försök att begränsa deras partiskhet. Samtidigt tenderar forskare att bli mer känslomässigt fästa vid kvalitativ forskning, och därför kan deras egen partiskhet också spela mycket in i resultaten.
Inom samhällsvetenskapen finns det två motsatta tankeskolor. Man menar att områden som sociologi och psykologi bör försöka vara så rigorösa och kvantitativa som möjligt, för att ge resultat som lättare kan generaliseras, och för att upprätthålla respekten från det vetenskapliga samfundet. En annan menar att dessa områden drar nytta av kvalitativ forskning, eftersom den möjliggör en rikare studie av ett ämne och gör det möjligt att samla in information som annars helt skulle missas av ett kvantitativt tillvägagångssätt. Även om försök har gjorts under de senaste åren att hitta en starkare syntes mellan de två rasar debatten vidare, med många samhällsvetare som faller kraftigt på den ena eller andra sidan.