En allokeringsbas är den grund som används för att dela in poster i en grupp liknande poster. Det kan finnas en enda regel för att fördela summan mellan gruppen av liknande poster eller så kan det finnas en uppsättning regler som används för att dela upp det totala beloppet till de olika gruppmedlemmarna. Traditionellt används en enda regel i kostnadsbaserad redovisning och flera regler används i aktivitetsbaserad redovisning. Varje organisation bestämmer hur den ska implementera sin allokeringsbas.
Vilka typer av regler som ska användas i en tilldelningsbas skiljer sig beroende på branschen och den applikation för vilken tilldelningen kommer att ske. Inom finansiell redovisning kan allokeringsreglerna specificeras av allmänt accepterad redovisningspraxis i en given jurisdiktion. Aktivitetsbaserad redovisning kan ges större frihet med det sätt på vilket en tilldelning slutförs så länge som dess genomförande följer allmänt accepterad praxis i branschen. Varje bransch får sätta normer för hur ett tilldelningsunderlag bestäms samt vem som har rätt att sätta tilldelningsunderlaget.
Vissa industrier kan ha produkter från flera ägare som passerar en plats. På denna plats ansvarar företaget som ansvarar för att mäta produktvolymen för att fördela produktvolymen mellan de olika ägarna. Systemoperatören, den part som tar emot produkten eller allmänt accepterad praxis kan ange tilldelningsbasen för den specifika platsen.
I en finansiell redovisningssituation sätter allmänt accepterad redovisningssed parametrarna för hur en allokeringsbas kan fullföljas. Till exempel kan den första produkten in i systemet få sin del först. Alternativt kan den sista produkten i systemet få en tilldelning först, eller så kan alla produkter i systemet få en proportionell del av den tillgängliga volymen.
Inom en naturgasledning kan tilldelningsgrunden vid var och en av dess mottagnings- och leveranspunkter ställas in på olika sätt. En part som levererar naturgas till rörledningen kan bestämma tilldelningsschemat för de enskilda kontona vid mottagningsstället i rörledningen. Leveransparten kan fastställa detta system baserat på det pris var och en av parterna har betalat till naturgasproducenten. Ett energibolag som tar emot gas från rörledningen när den lämnar rörledningens system anger vanligtvis tilldelningsschemat för den platsen. Energibolaget kan fastställa sin tilldelningsbas med hjälp av sin tariffs tjänsteklass som grund för hur gasen fördelas mellan parterna som tar emot gas vid dess ingångspunkt.