Makroekonomi är en studie av aggregatet i en ekonomi i en specifik nation. Ekonomer använder information hämtad från den aggregerade nivån för att bestämma styrkan i en ekonomi och det aktuella skedet av konjunkturcykeln. Några olika makroekonomiska indikatorer inkluderar bruttonationalprodukt, inflation, arbetslöshet och en mängd andra. Ekonomer spårar och rapporterar dessa makroekonomiska indikatorer på kvartals- och årsbasis för många intressenter. Trender och andra rörelser – såsom kortsiktiga toppar – hjälper en nation att diagnostisera ekonomiska problem och göra korrigeringar vid behov.
Bruttonationalprodukten är ofta bland de vanligast rapporterade makroekonomiska indikatorerna. Dess syfte är att fastställa marknadsvärdet på alla varor som produceras av en nation under en given tidsperiod. Tillväxt uppstår när de resulterande siffrorna är positiva, såsom 2.1 eller 4.3 procent för ett givet kvartal. Högre siffror indikerar naturligtvis högre tillväxt. Negativa bruttonationalproduktssiffror är också möjliga, vilket tyder på negativ tillväxt och en potential för en konjunkturnedgång.
Inflationen är också en mycket viktig indikator; det bestämmer köpkraften för valuta för en given period. Även om naturlig ekonomisk tillväxt kan resultera i inflation, kommer den vanligaste förekomsten av inflation från statliga ingripanden i blandekonomier. Att sänka räntorna eller öka penningmängden kan utlösa inflation, traditionellt definierad som att för många dollar jagar för få varor. Makroekonomiska indikatorer som spårar inflationen kan vara en månadsberäkning snarare än kvartalsvis. Detta tillåter en nation att bedöma denna viktiga siffra på en mer frekvent basis och göra ändringar som behövs för att avvärja de negativa effekterna av detta ekonomiska problem.
Arbetslösheten är också en viktig indikator i makroekonomiska termer. Här önskar nationer information om de investeringar som görs av privata företag. När arbetslösheten minskar arbetar fler individer och tjänar pengar, vilket så småningom hittar tillbaka till ekonomin. Stigande arbetslöshet kan signalera företag som är osäkra på utvecklingen i den aggregerade ekonomin och försöker minska för att förbli lönsamma. Med stigande arbetslöshet kommer en nations bruttonationalprodukt att falla, och ekonomin kan gå in i en sammandragningsperiod, med längden potentiellt okänd.
De makroekonomiska indikatorerna ovan är alla eftersläpande indikatorer, vilket innebär att de rapporterar om tidigare aktiviteter. Betydande nackdelar med eftersläpande indikatorer beror främst på att ekonomin redan kan ha förändrats sedan ovanstående indikatorer beräknades. Det betyder att ekonomin faktiskt går bättre eller sämre än vad siffrorna visar. Därför kan det vara svårt att faktiskt avgöra styrkan i en ekonomi baserat enbart på dessa indikatorer.