När två eller flera parter eller personer har olika åsikter är konfliktförhandling ofta nödvändig. I affärsvärlden kan konflikten handla om saker som kontraktsformulering, försäljningsvillkor eller bara skillnader i personligheter eller arbetsstilar. Oavsett vilken typ av problem, exemplifieras huvudproblemet vanligtvis i en strid, under vilken ingendera sidan vill backa. Ibland kallad medling, innebär konfliktförhandling vanligtvis att man tar in en tredje part för att främja kommunikationen mellan de tvistande, pratar om lösningar och skapar ett avtal som möter båda parters behov. De mest framgångsrika typerna av konfliktförhandlingar löses med win-win-lösningar, som är lösningar som är ömsesidigt tillfredsställande för alla inblandade.
Många företag utbildar sina ledningsgrupper och personalpersonal i konfliktförhandlingar. Det finns flera typer av strategier och tekniker som används för att lösa konflikter. De flesta är överens om att det första steget är en tydlig identifiering av problemet. Detta steg kan vara mycket viktigt, eftersom många konflikter är resultatet av dålig kommunikation och missförstånd. Effektiva konfliktförhandlare är utmärkta lyssnare som är utbildade för att höra vad varje part vill ha som slutresultat.
Efter att problemet har identifierats och förhandlaren har full förståelse för alla parters motiv, kan han eller hon börja leta efter sätt för parterna att komma fram till en kompromiss. Denna fas av konfliktförhandling innebär vanligtvis att man pratar med varje part separat för att lära sig vad de är villiga att ”ge upp” och vilka frågor de inte kommer att backa. Vid denna tidpunkt skapar förhandlaren vanligtvis ett reviderat kontrakt eller avtal genom att införliva de överenskomna kompromisserna. Ibland ändras inte den faktiska innebörden av det ursprungliga kontraktet, men den specifika formuleringen eller formuleringen som kan ha utlöst konflikten ändras. Medlaren presenterar sedan det nya utkastet för båda parter för att se om en överenskommelse kan nås.
Om man inte kommer överens om en kompromiss med det nya utkastet, går konfliktförhandlingen vanligtvis in i en ny fas av alternativa kompromisser och lösningar. Till exempel, om part nr 1 vill ha lösning A och part nr 2 vill ha lösning B, kan förhandlaren föreslå en lösning C, som kan innehålla delar av lösningar A och B men ofta innebär en helt annan slutlösning. På så sätt upplever inte båda parter att motparten vann konflikten eller fick sin vilja igenom. Om parterna inte är överens vid denna tidpunkt, går konfliktförhandlingen vanligtvis över i skiljeförfarande eller rättstvist.