Vilken funktion har dopaminreceptorer?

Dopaminreceptorer kan klassificeras i fem underkategorier, D1-, D2-, D3-, D4- och D5-receptorerna. Var och en av dessa typer av receptorer har olika funktioner, beroende på det område av kroppen där de är belägna. Motorisk aktivitet, minne och inlärning är alla funktioner hos dessa receptorer. Dysfunktionella receptorer för dopamin kan orsaka många olika sjukdomar och störningar, såsom beroende, schizofreni och Parkinsons sjukdom.

En av dopaminreceptorernas många funktioner inkluderar att kontrollera motorisk aktivitet. Framåtgående rörelse styrs av aktivering av D1-, D2- och D3-receptorerna i den ventrala striatumregionen i hjärnan, där det limbiska systemet är beläget. Aktiveringen av olika typer av D2-receptorer, såsom autoreceptorer eller postsynaptiska receptorer, har en direkt inverkan på att öka eller minska framåtrörelsen. D3-receptorer fungerar på samma sätt som D2-receptorer, genom att de antingen kan framkalla eller hämma motorisk aktivitet. D1-receptorerna påverkar inte motorisk aktivitet på egen hand, men är nödvändiga för maximal rörelse när de paras ihop med D2-receptorerna.

Belöning och förstärkning utgör också en primär funktion av dopaminreceptorer. Det mest kända exemplet på detta visas i fall av drogberoende och missbruk. När vissa psykostimulerande droger, som kokain, intas, aktiveras D1- och D2-receptorerna, vilket skapar den euforiska känslan som är förknippad med drogen. Dopamin frisätts när droger tas, och under abstinensen minskar mängden dopamin som produceras. Under abstinensen gör D2-receptorerna att personen söker ytterligare kokain eller annan stimulerande drogförstärkning, medan D1-receptorerna försöker minska driften att söka upp drogen.

Trots vissa inkonsekvenser i data finns det allmän enighet om att dopaminreceptorer har en funktion i inlärning och minne. D1- och D2-receptorer aktiveras i hippocampus, den region i hjärnan som ansvarar för minnet, och har visat sig förbättra retentionen hos råttor. Hos apor visar studier att D1- och D2-aktivering i den prefrontala cortex, som är det område i hjärnan som styr beteende och uttryck, förbättrar minnet. D5-receptorerna tros vara styrkan bakom effekterna av D1-receptorerna i hippocampus. D3- och D4-receptorerna förblir lite av ett mysterium för forskare, men de tros stödja D2-receptorerna i hippocampus och prefrontala cortex.

Dysfunktion av dopaminreceptorer är ansvarig för en mängd olika sjukdomar och störningar. Social fobi, uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet och schizofreni är några exempel på psykiska störningar som kan utvecklas från dysfunktion eller överstimulering av dopaminreceptorerna. Parkinsons sjukdom, malignt neuroleptikasyndrom och genetisk hypertoni kan också utvecklas från dysfunktionella receptorer.