Det finns många undervisningsmodeller, men några grundläggande är direkt undervisning, föreläsning, kooperativt lärande, frågebaserat lärande, seminarium och projektbaserat lärande. Undervisningsmodeller är metoder för undervisning eller underliggande filosofier som vägleder undervisningsmetoder. Effektiva lärare kommer att integrera olika undervisningsmodeller och metoder beroende på eleverna som de undervisar och elevernas behov och inlärningsstilar.
En undervisningsmodell kallas direkt undervisning. I direkt undervisning är läraren den person som ansvarar för att presentera lektionens mål och information för eleverna genom en föreläsning eller genom multimediapresentation. Efter att ha presenterat materialet kommer läraren att ge eleverna guidad övning så att de kan arbeta med lärarens hjälp. Därefter kommer läraren att ge eleverna självständig övning av lektionens mål, vilket kan vara läxor eller en aktivitet i klassen. Slutligen kommer läraren att testa eleverna för att se att de har bemästrat lektionens mål.
En annan undervisningsmetod är föreläsningen, som ofta används i högskoleklassrum. I föreläsningsmetoden presenterar pedagogen muntligt information och exempel, ibland tillsammans med en visuell presentation. Det är inte nödvändigtvis mycket interaktion med eleverna. Det läggs vanligtvis inte så mycket tonvikt på övning och att använda informationen till praktisk användning förutom när studenten måste recitera informationen på ett prov.
Kooperativt lärande är en annan metod som ibland används. Med denna undervisningsmodell arbetar eleverna i en gruppmiljö där varje medlem har en annan uppgift eller roll. Alla elever måste arbeta tillsammans för att komma fram till svaret eller för att skapa de produkter eller projekt som krävs av dem. Ofta, efter att alla grupper har avslutats, kommer varje grupp att behöva presentera sina resultat inför de andra grupperna och läraren. Denna metod fungerar bra inom alla ämnesområden.
Förfrågningsbaserat lärande är en undervisningsmodell som fungerar särskilt bra i matematik och naturvetenskap. I frågebaserat lärande presenterar läraren ett problem eller ett pussel som eleverna måste lösa utifrån den förhandsinformation som de har lärt sig. I denna metod, som kan användas med enskilda elever eller med elever som arbetar i grupp, skapar eleverna en hypotes med hjälp av de data de har fått. Sedan samlar de in relevant information och drar sina slutsatser, som de kan presentera för klassen. Denna undervisningsmetod ger eleverna autentiska och engagerande uppgifter som är mycket motiverande.
En annan undervisningsmetod kallas Socratic Inquiry, eller seminariemetoden. Efter att alla elever har läst en gemensam text använder läraren sedan frågor för att få eleverna att analysera, utvärdera och syntetisera materialet såväl som sina egna övertygelser och tankar relaterade till det. Undervisningsmodeller som denna bygger på tänkandefrågor på högre nivå, som används för att stimulera elevernas tänkande. Läraren agerar inte som den primära presentationen av material, även om han eller hon ställer frågor och får eleverna att backa upp sina svar. Eleverna kan även ställa förtydligande frågor till varandra i seminariemetoden.