Läskunnighetsbedömningar används för att mäta kompetens och kunskap. Till exempel visar en läskompetensbedömning för barn i skolåldern hur väl de gör framsteg i sin läsning, och läskompetensbedömningar för vuxna hjälper till att mäta en vuxens läsnivå. En bedömning av datorkunskaper visar hur väl en person förstår datorteknik. Andra områden använder läskunnighetsbedömningar för att mäta kompetens och kunskap inom det området.
Datorkunskap är förmågan att förstå och använda datorer och annan teknik. Den visar en färdighetsnivå som sträcker sig från elementär till avancerad datorproblemlösning och programmering. Bedömningar av datorkunskaper kan också indikera hur bekväm en person använder en dator och hur väl han eller hon förstår hur datorer fungerar. Om en person söker ett jobb som kräver datoranvändning kan arbetsgivaren göra en bedömning av datorkunskaper.
Läskunnighet mäter hur väl en person läser och förstår vad han eller hon läser. Vissa skolor ger standardiserade test till barn för att fastställa deras läsnivå. En lärare kan också använda en läskunnighetsbedömning för att förstå på vilken nivå ett barn läser. Individuella läsbedömningar har varit kända för att ge läraren mest insikt.
Utvärderingar av hälsokompetens mäter hur väl en person förstår hälsorelaterad information. Detta inkluderar att följa instruktioner från en läkare om hur man tar medicin. Det kan också inkludera att använda livsmedels- och produktetiketter för att beräkna näringsinnehåll, läsa medicinska testresultat eller läsa en artikel om näring.
Prosaläskunnighetsbedömningar mäter hur väl en person förstår och använder information i romaner, tidningar, broschyrer eller tidskrifter. Vuxna använder dessa bedömningar för att lära sig nya färdigheter eller i underhållningssyfte. När en bok läses för ett barn används prosakunskaper. När en broschyr läses och förstås används prosakunskaper.
Dokumentläskunnighetsbedömningar mäter hur väl en person hittar och använder information som finns i diagram, grafer, scheman, formulär eller tabeller. Om en person fyller i en jobbansökan använder han eller hon dokumentkunnighet. När en person använder programguiden på sin TV för att hitta en film, använder den personen dokumentkunnighet. Om en person fyller i en kreditkortsansökan använder han eller hon dokumentkunnighet.
Kvantitativa läskunnighetsbedömningar mäter hur väl en person använder siffror som finns i tryckta dokument, annonser eller flygblad. I kvantitativ läskunnighet använder en person text och siffror för att hitta information. Han eller hon kan behöva multiplicera, addera eller subtrahera tal för att få den önskade informationen. Att till exempel ta reda på vad man ska ge tips på en restaurang, göra en månadsbudget eller hålla poäng för ett idrottslag är att använda kvantitativ läskunnighet.