Sommar-OS-bojkotten 1980 var en bojkott av sommarspelen i Moskva ledda av ett antal västerländska nationer, framför allt USA. Arrangörerna av bojkotten hävdade att de protesterade mot den sovjetiska invasionen av Afghanistan och sade att de inte skulle skicka idrottare att tävla vid sommarspelen 1980 om inte Ryssland drog tillbaka sina trupper. 1984 reagerade Sovjetunionen och bojkottade de olympiska spelen i Los Angeles, och Ryssland fick sällskap av ett antal östblockländer.
Bojkotten 1980 var en mycket intressant händelse i OS-historien, och vissa människor markerar den som en vändpunkt i OS:s historia. Än idag ska OS vara helt fritt från politik och fungera som en neutral mötesplats för de mest begåvade idrottarna i världen för att tävla, umgås och lära sig mer om varandra och deras kulturer. Genom att välja att bojkotta OS tillförde deltagande nationer en politisk aspekt till evenemanget, och det har varit svårt att skaka politiken ur OS som ett resultat.
Den ryska invasionen av Afghanistan inträffade 1979, och den mötte avsevärt motstånd från väst, särskilt från den amerikanske presidenten Jimmy Carter. Carter uttalade sin avsikt att uppmuntra en bojkott av de kommande OS, och andra västerländska allierade följde efter. Internationella olympiska kommittén protesterade mot att regeringar inte hade auktoritet över sina nationella olympiska kommittéer, och att det var upp till dessa kommittéer att besluta om de skulle skicka idrottare till OS eller inte. Carter hämnades genom att hota att återkalla passen för idrottare som reste till Moskva för att tävla, och präglade den amerikanska hållningen i sommar-OS-bojkotten 1980.
Flera nationer som var inblandade i sommar-OS-bojkotten 1980, inklusive USA, avböjde att skicka idrottare till tävlingen och angav att andra skulle straffas om de valde att delta under sin nationella flagga. Flera andra länder angav att de skulle stödja bojkotten, men de skulle inte straffa idrottare som ville resa till Moskva. Som ett resultat marscherade idrottare från flera nationer under den olympiska flaggan, snarare än sina nationella flaggor, och den olympiska hymnen spelades under deras medaljceremonier.
I efterhand var bojkotten av olympiska sommarspelen 1980 inte ett särskilt sunt politiskt eller socialt drag, med vissa kritiker som trodde att andra diplomatiska kanaler kunde ha varit mer effektiva kanaler för en diskussion om situationen i Afghanistan. Bojkotten skapade också ett prejudikat och väcker frågan om framtida olympiska bojkotter.