Dekontaminering av utrustning är en process som är utformad för att rengöra utrustning efter att den har kontaminerats eller efter att den har använts i en situation där kontaminering kan ha inträffat. Vissa typer av utrustning är speciellt utformade för att lätt kunna dekontamineras, till exempel sjukhusutrustning, medan för andra kan särskilda protokoll behöva användas. Dekontaminering av utrustning kan användas för att rengöra utrustning efter exponering för kemiska, biologiska eller radiologiska föroreningar, och även i syfte att hålla ett ”rent rum” fritt från damm och andra föroreningar som kan störa en industriell process.
Utrustning som används i miljöer där renlighet är absolut nödvändig och kontaminering kan förekomma regelbundet har utformats för sanering. Den är tillverkad av material som till exempel enkelt kan torkas av och utrustningen kommer inte att skadas av exponering för saneringsåtgärder som ultraviolett strålning, bestrålning, tvål och vatten, värme och så vidare. Utrustningen är vanligtvis utformad för att dekontamineras på ett speciellt sätt. Några exempel på denna typ av utrustning är sjukhusutrustning, utrustning som används vid tillverkning av elektronikkomponenter, utrustning i kemiföretag och utrustning som används i livsmedelsproduktion.
Annan utrustning kanske inte är designad med kontaminering i åtanke, vilket kan göra det svårare att rengöra när oväntad kontaminering inträffar. I spåren av ett utsläpp av radioaktivt material kan exempelvis utrustningssanering användas för att rengöra utrustning som utsatts för materialet så att den kan bärgas och återanvändas, snarare än att överges. I dessa fall kan det vara nödvändigt att utveckla en anpassad saneringsmetod för den specifika situationen.
Saneringsprocedurer börjar vanligtvis med att isolera den kontaminerade utrustningen så att den inte kan sprida kontaminering. Därefter kan utrustningen rengöras med de metoder som är mest lämpliga för utrustningen, och testas för att se om kontaminering fortfarande finns. Viss utrustningssanering är helt automatiserad; kirurgiska verktyg, till exempel, dekontamineras i en autoklav. I andra fall måste människor utföra saneringen för hand, som när en ambulans saneras efter att en patient med en blodburen sjukdom blödit kraftigt under transporten.
I anläggningar där kontaminering är en risk finns det vanligtvis protokoll för utrustningssanering som människor kan följa när kontaminering inträffar. Förutom att sanera utrustning är det ofta nödvändigt att sanera personer som också blivit utsatta. I många regioner har räddningstjänsten praktiserat storskaliga reaktioner på föroreningsincidenter, till exempel en reaktion som kan behövas om ett kemiskt eller biologiskt medel släpptes i en stad.