Orättfärdig berikning är en situation där någon åtnjuter förmåner på någon annans bekostnad. När någon blir orättvist berikad betalar hon eller han inte eller på annat sätt kompenserar de upplevda fördelarna. Detta anses orättvist i lagens ögon och den som får förmånerna kan åläggas att betala restitution. Detta åstadkoms vanligtvis genom att väcka en civilrättslig stämningsansökan på grund av oberättigad vinst, där domstolen utdömer skadestånd om målet döms till förmån för den som lämnat förmånerna.
Flera kännetecken måste finnas i ett ärende för att det ska anses vara orättfärdig berikning. Den första måste vara en demonstration av någon form av förmåner från någon annan, som kan innefatta allt från ekonomiska fördelar till fastighetsförbättringar. Den som får förmånerna måste också erkänna dem och göra det tydligt att de ses som förmåner. Slutligen måste avsaknad föreligga, varvid den som får förmånerna inte lämnar någon ersättning i utbyte.
I ett lite förenklat exempel på orättfärdig berikning, om någon anlitar en entreprenör för att bygga en simhall och entreprenören upptäcker ett problem med VVS och åtgärdar det utan lön, kan detta betraktas som en orättvis berikning. Fastighetsägaren får en förmån till följd av något entreprenören gjort och fastighetsägaren behövde inte lägga ut några pengar eller ansträngningar för att ta emot den. Entreprenören kunde fakturera för arbetet och om fastighetsägaren vägrade betala kunde talan väckas.
Omständigheterna kring orättvis berikning kan variera avsevärt. Till exempel kan människor känna sig manipulerade eller tvingade att ge andra förmåner, som till exempel när anställda pressas att arbeta övertid utan att klocka in så att deras arbetsgivare inte behöver betala. På samma sätt kan människor inleda en aktivitet med en förväntan om att bli kompenserad, bara för att få veta att förmånstagaren inte har för avsikt att betala.
Det är viktigt att skilja orättvis berikning från välgörenhet. Någon som tar emot välgörenhet gynnas visserligen av någon annans handlingar, men den som donerar får också förmåner, inte minst ett skatteavdrag för donationer till välgörenhet. För att en situation ska bedömas som obefogad berikning måste det visas att den som lämnat förmånerna inte fått någon ersättning eller vederlag för sitt arbete eller sin insats och att den som erhållit förmånerna varit medveten om detta.