Metaforens funktion i litteraturen är tvåfaldig. Den första och mer praktiska funktionen är att ge läsaren större förståelse för konceptet, objektet eller karaktären som beskrivs. Detta görs genom att jämföra det med ett objekt som kan vara mer bekant för läsaren. Den andra funktionen är rent konstnärlig: att skapa en bild som är vacker eller djupgående eller på annat sätt ger den effekt som författaren önskar. Av dessa skäl har författare använt metaforen sedan de tidigaste nedtecknade berättelserna.
Termen metafor används brett i denna mening för att beskriva varje tillfälle när något bildligt jämförs med något annat. Detta inkluderar liknelsen, som jämför saker genom att använda ord som gillar eller som. Däremot avstår metaforen i sin vanliga betydelse sådana ord, den beskriver något genom att kalla det en annan sak, som när Shakespeares Romeo säger: ”Juliet är solen.” Andra metaforiska figurer av tal inkluderar metonymi, att använda ett enda ord för att representera en komplicerad idé; till exempel används ordet Hollywood ofta för att beskriva filmindustrin. Metaforen i litteraturen tjänar till att göra skrivandet mer tillgängligt och färgstarkt på samma gång.
Exempel på metaforen i litteraturen förekommer i de tidigaste bevarade litterära verken, inklusive Gilgamesh-eposet, från 1000 f.Kr., och Homers Odyssé. Homer i synnerhet var känd för sina utökade episka liknelser som skulle jämföra karaktärer med föremål eller djur i avsevärd längd. Shakespeares metaforer, som ofta används i dialog i hans scenspel, hyllas för sin skönhet. Detta fyllde den andra funktionen av metafor i litteraturen såväl som den första. De romantiska poeterna på 18-talet utvecklade denna skönhet ytterligare, som den skotske poeten Robert Burns som skrev: ”Min kärlek är som en röd röd ros.”
I modern tid kan författare använda metaforen till mer komplicerade användningsområden, som den utökade metaforen. Till exempel, i sin pjäs The Crucible, använder Arthur Miller Salem Witch Trials som en metafor för den antikommunistiska hysterin i 1950-talets Amerika. Denna metafor är inte preciserad i själva verket och kräver kunskap om historien och författarens avsikter för att vara uppenbara. Särskilt science fiction ger många exempel på den utökade metaforen i litteraturen. Berättelser i Star Trek och X-Men-serien använder ofta utomjordingar eller mänskliga mutationer som metaforer för rasism, sexism och homofobi.
Användningen av metaforen kräver viss omsorg från författarens sida. En dåligt vald metafor kan ta läsaren ur berättelsen och är ett vanligt fel hos otränade författare. En blandad metafor uppstår när två olika metaforer tillämpas på samma ämne, som i ”uppför bäcken utan en aning.” Expertförfattare, å andra sidan, kan använda metaforer på överraskande och kreativa sätt, som Margaret Atwood gör i sin korta dikt ”You Fit into Me.” Dikten lyder i sin helhet: ”Du passar in i mig/Som en krok i ett öga/En fiskkrok/Ett öppet öga.”