Begreppet hållbar utveckling är relaterat till miljöism men har utvecklats sedan det introducerades på 1980-talet. Den mest utbredda definitionen publicerades av Förenta nationens världskommission för miljö och utveckling (även känd som Brundtlandkommissionen) 1987. Generalförsamlingen fann att hållbar utveckling är den typ av utveckling som tillgodoser ”nutidens behov utan att kompromissa”. framtida generationers förmåga att möta sina egna behov.”
Kommissionen definierade ytterligare två nyckelbegrepp för hållbar utveckling: (1) behov, särskilt de väsentliga behoven hos dem som lever i fattigdom; och (2) begränsningar, särskilt de som teknik och sociala strukturer ålägger miljöns förmåga att möta nuvarande och framtida behov. Tillvägagångssättet är alltså ett som syftar till att möta mänskliga behov, inklusive framtida generationers behov, samtidigt som miljön skyddas.
För att möta alla människors grundläggande behov inkluderar hållbar utvecklings slutmål att eliminera eller mildra fattigdom, arbetslöshet och andra sociala orättvisor. Som ett resultat fokuserar hållbar utveckling ofta på människor som bor i utvecklingsländer. Tre aspekter av utveckling är integrerade i ett försök att åstadkomma detta: miljömässig hållbarhet, sociopolitisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.
Miljömässig hållbarhet syftar till att bevara jorden och dess resurser för framtida generationer. För att försöka göra detta bör människor bara använda så mycket av en resurs som kan fyllas på naturligt. Att använda resurser i högre takt kan tömma eller uttömma dem i framtiden, vilket leder till en ohållbar situation där planeten kanske inte längre kan försörja mänskligt liv.
Inom sociopolitisk hållbarhet främjas demokrati i ett försök att möta grundläggande mänskliga behov genom att tillhandahålla grundläggande mänskliga rättigheter. Dessa behov inkluderar mat, tak över huvudet, utbildning, hälsovård och en rättvis fördelning av inkomster. Genom empowerment strävar social utveckling efter att ge människor möjlighet att möta sina egna behov och förbättra sina egna liv.
Inom ekonomisk hållbarhet ökar tillgången på arbete, vilket ger människor möjlighet att försörja sig själva. Branscher som hållbart jordbruk främjas ofta i detta tillvägagångssätt. Sociopolitisk och ekonomisk hållbarhet hänger ihop och kompletterar varandra; endast med framgång för båda kan hållbar utveckling förverkligas fullt ut.
Grön utveckling förväxlas ofta med hållbar utveckling. De två begreppen är relaterade men distinkta. Grön utveckling fokuserar mer på miljömässig hållbarhet utan att samtidigt främja ekonomisk eller sociopolitisk utveckling. Av denna anledning hävdar förespråkare för hållbar utveckling ibland att grön utveckling inte kan uppnås i utvecklingsländer, eftersom länderna kommer att sakna de ekonomiska och sociopolitiska förutsättningar som krävs för att stödja dess genomförande och kostnader.