Framtidssäkring är en process genom vilken ansträngningar görs för att säkerställa att produkter och information som tillverkas eller lagras idag fortfarande är relevant eller tillgänglig i framtiden. Detta kan göras på flera sätt och kan betyda lite olika saker för olika branscher och strävanden. En mjukvaruutvecklare kan till exempel försöka ”framtidssäkra” ett program som utvecklas genom att säkerställa att koden sannolikt kommer att fungera med innovationer inom programmering och hårdvara som kan inträffa i framtiden. Framtidssäkring är inte nödvändigtvis en exakt process, men den förlitar sig vanligtvis på ansträngningar som görs för att föreställa sig teknik och kultur i framtiden.
Sättet på vilket framtida korrektur försöks eller uppnås kan vara ganska olika beroende på den specifika bransch för vilken korrekturförsöket görs. Mjukvaruutveckling är ett stort område där framtidssäkring av produkter är ett problem. Även om uppdaterade versioner av programvara ofta blir tillgängliga och släpps, vill de flesta utvecklare säkerställa att programvaran fortfarande kommer att vara användbar med ny hårdvara och andra program som släpps i framtiden. Om ett företag släppte en ny produkt som inte är kompatibel med en enhet som släpptes bara ett år senare som standard för många användare, så skulle den produkten nästan omedelbart verka föråldrad eller irrelevant.
Datorhårdvara utvecklas också vanligtvis med sikte på framtidssäkring. Skrivare, bildskärmar, moderkort och interna hårddiskar är vanligtvis utformade för att fungera med vilken teknik som helst som är modern vid tiden. Hårdvaran bör fortfarande fungera med teknik som släpps inte långt efteråt, dock för att säkerställa att företaget som producerar hårdvaran har ett rykte om att se framåt. Många kunder vill känna att tekniken de köper är en pålitlig investering under en relativt lång tid, och framtidssäkring är ett sätt att ge kunderna förtroende i sina köp.
Framtidssäkring är också relevant när det gäller hur data eller information lagras och registreras. Film har till exempel en stor brist i att den knappast är framtidssäker i någon mening av begreppet. Celluloid är notoriskt brandfarligt och hundratals originalfilmer har gått förlorade på grund av studiobränder; celluloid kommer också att bryta ner under en relativt kort tid och bli konsistensen av gelé. Digitala metoder för datalagring är vanligtvis utformade för att undvika dessa typer av fysisk försämring, men är också tänkta att vara relevanta i framtiden. Framtidssäkring för datalagring innebär att de fysiska medierna ska vara hållbara, och formatet som data sparas i bör förbli läsbart även i framtiden.