Inom den dysfunktionella familjens psykologi är den identifierade patienten den familjemedlem i vilken dysfunktionen tydligast har visat sig. Som huvudsymptombärare i familjeenheten agerar en identifierad patient familjens problem på en undermedveten nivå. Den här typen av psykologisk projektion är ett omedvetet försök på uppdrag av den identifierade patienten att flytta fokus från problemen med familjens anknytning till en påtaglig, synlig extern komponent.
Majoriteten av identifierade patienter är de första inom en familj som visar tecken på inre oro eller konflikt. Resten av familjen associerar inte automatiskt den identifierade patientens problem som tecken på större familjeproblem. Istället ses den identifierade patienten, eller IP, som en orolig individ eller, i extrema fall, som någon som familjen skulle klara sig bättre med utan. IP är traditionellt den första personen inom den dysfunktionella enheten som söker hjälp utifrån i psykoanalys, vilket i kooperativa familjer kan leda till familjeterapi.
En IP kan utvecklas som ett resultat av hur många psykologiska problem som helst inom en familj. Det är vanligtvis en ofrivillig, undermedveten reaktion på skadliga familjesituationer. Exempel på frågor som kan leda till skapandet av en IP är narcissistiska föräldrar; fysiska, känslomässiga eller sexuella övergrepp; olöst trauma; eller syndabock, handlingen att skylla på eller negativt behandla en individ på en obefogad grund för problem som inte är av individens ägo.
Typen och omfattningen av beteende som en IP uppvisar varierar från patient till patient. IP:n kan helt enkelt ses som störd eller svår. I många fall har IP utvecklat en depressiv sjukdom eller någon annan form av psykos som ett sätt att överföra familjens fokus från dess kärnproblem till en yttersta problematik som lättare kan hanteras. Under mer extrema omständigheter kan IP utveckla ett beroende av droger eller alkohol eller bli inblandad i kriminell verksamhet.
Behandlingen av IP kommer att bero på de särskilda sätt som familjens problem har manifesterats hos honom eller henne. Tyvärr, bara för att en IP har oroande problem betyder det inte att familjens problem kommer att bli uppenbara omedelbart. Det kommer vanligtvis att krävas intensiv psykoterapi för att komma till roten till IP:s beteende, som, trots sina handlingar och position i familjen, kan försöka skydda familjeenheten till varje pris. Psykiatriker kommer ofta att betona för IP:er att vissa beteenden och aktuella omständigheter inte är orsakerna till familjens dysfunktion utan symtom på större underliggande problem inom familjesammanhanget.