En hobgoblin är en busig, men ändå allmänt godartad naturanda, en sorts miniatyriserad version av en tomte, troll eller älva, beroende på den inblandade folkloren. Myter och legender om hobgoblins varierar kraftigt, med många folkloretraditioner som har sina egna distinkta versioner, vilket ibland kan vara lite förvirrande. Till exempel, i vissa legender, ses hobgoblins som skadliga, medan de i andra traditioner antas vara vänliga guider.
Termen ”hobgoblin” kommer från engelskan ”Hob”, en naturanda som liknar Robin Goodfellow eller Puck. Tillägget av ”troll” är tänkt att antyda att denna version av naturandan är enastående ful, eftersom troll vanligtvis förknippas med vridna, fula ansiktsdrag. I engelsk folklore är hobgoblins, liksom Hob själv, i allmänhet ofarliga, men de kan göra sig besvärliga, eftersom de tycker om praktiska skämt och spratt.
I tyska legender är hobgoblin en mer illvillig sprite, som kan trakassera människor, leda dem på fel väg eller försöka terrorisera dem. Tyska hobtroller behåller dock den generellt ringa storleken hos sina engelska motsvarigheter, vilket är tänkt att göra dem lättare att besegra. Detta är dock inte alltid fallet, med vissa sagor som beskriver hobgoblins som bokstavligen härjar ihjäl människor, trots den lilla storleken på dessa legendariska varelser.
Vissa människor använder också ”hobgoblin” i betydelsen av något abstrakt som inspirerar till rädsla, hat eller fruktan, snarare än en specifik natursprite eller ande. I denna mening är en hobgoblin som en bugbear, något som ses som irriterande eller irriterande, men som saknar kroppslig form. Till exempel finns det ett berömt Emerson-citat, ”en dåraktig konsistens är de mänskliga sinnens hobgoblin”, som refererar till denna betydelse av ordet.
Liksom många andra andar och gestalter inom folkloren har hobgoblin använts på en mängd olika sätt i både historisk fiktion och sagor, och moderna återberättelser av klassiska berättelser. Många versioner av hobgoblin har använts i dessa berättelser, delvis tack vare olika versioner av hobgoblin-legenden, och även på grund av förvirring hos vissa författare. Ytterligare förvirring har tillkommit genom dåliga översättningar av sagor på andra språk, där översättare inte alltid väljer rätt term för att beskriva mytiska element i dessa berättelser. Detta har ytterligare lagt till det grumliga vattnet som omger dessa mytiska varelser.