En generalstrejk är ett arbetsstopp som involverar hela arbetskraften i en viss region, snarare än att vara isolerad till arbetare i en specifik bransch eller arbetsplats. Generalstrejker användes som ett verktyg för att organisera arbetarna in på 20-talet, då de blev mindre vanliga. I vissa regioner kan människor använda denna term för att hänvisa till strejker som involverar alla i en viss fackförening, bransch eller arbetsplats, snarare än arbetsstyrkan som helhet, även om denna användning är tekniskt felaktig.
I en generalstrejk spänner arbetarna över samhällen och industrier. Många personer som är inblandade i en strejk kanske inte har personliga bekymmer som tas upp av strejken, och väljer att delta av solidaritet med de arbetare som har en del i resultatet. Arbetare är inte de enda som deltar. Ibland deltar elever i en generalstrejk, vägrar gå i skolan och deltar i marscher och demonstrationer istället. Målet är att helt störa en gemenskap tills det önskade resultatet har uppnåtts.
Generalstrejken resulterar i en ringeffekt där hela ekonomin stannar av och människor inte kan få tillgång till tjänster som kollektivtrafik. Detta tenderar att leda till mer press på folket eller industrin som uppmanas att göra reformer för sina arbetare. Eftersom allmänheten är besvärad eller hot mot folkhälsan uppstår till följd av att tjänster som t.ex. sophämtning upphör, utsätts förhandlare för noggrann granskning.
Generalstrejker slår ibland tillbaka. I vissa fall har omfattande strejker pågått under långa perioder och inga eftergifter har gjorts, med människor som så småningom återvänder till arbetet trots att de inte uppnådde sina mål. Ibland vänder sig allmänhetens känslor mot de strejkande, vanligtvis för att människor blir frustrerade över besväret, och allmänheten kan börja kräva att strejkande återgår till arbetet även om deras arbetskonflikt inte har lösts.
Uppmaningar till generalstrejk är ganska sällsynta idag, av olika anledningar. Fackföreningar arbetar vanligtvis mycket hårt för att undvika situationer där de måste utlysa strejker och kan försöka strejka på egen hand utan att uppmana andra arbetare att strejka i solidaritet. De offentliga störningarna i samband med sådana strejker anses vara farliga och oönskade i vissa regioner, och fackföreningsledare måste överväga uppmaningar till strejker med omsorg för att avgöra om medlemmar av allmänheten kommer att stödja dem under hela arbetsaktionen.