En ed är ett uttalande som någon gör i processen att formellt inträdas i tjänsten. Sådana eder används ofta av tjänstemän som statschefer, lagstiftare och regeringsmedlemmar. De kan också ses användas i civila organisationer, såsom klubbar och föreningar, som väljer medlemmar till ledande positioner. Innehållet i en tjänsteed varierar avsevärt, beroende på organisation.
När en ed ges, görs det vanligtvis offentligt eller i närvaro av andra medlemmar i organisationen. Eden administreras av någon i en myndighet att göra det, såsom en högre tjänsteman i organisationen eller, när det gäller en statschef, en person med hög ställning och integritet, såsom domstolens chefsdomare eller en religiös person. officiant. Den person som avlägger eden upprepar eden efter administratören och anses vid fullbordandet av eden vara officiellt invald i tjänsten, med alla rättigheter och skyldigheter för detta.
Embetseder inkluderar vanligtvis ett löfte om att respektera ämbetets integritet och värdighet. Edstagaren kan också behöva svära lojalitet till en text, regering eller högre tjänsteman, vilket ses i USA där kongressmedlemmar svär att upprätthålla konstitutionen när de tillträder tjänsten. Likaså är tjänstemän som Australiens generalguvernör skyldiga att svära lojalitet till den engelska monarken när de avlägger sina edsed.
När någon väl har avlagt ed kan ämbetsvillkoren innebära att edsbrott kan leda till att man ställs inför rätta för landsförräderi eller högbrott. I andra fall kommer ett brott mot tjänsteeden att leda till en enkel riksrätt eller avsättning från tjänsten. När de förbereder sig för att tillträda, går människor vanligtvis över ansvaret och rättigheterna för befattningen så att de förstår vad de förbinder sig till när de avlägger eden offentligt.
Medlemmar av vissa religioner har invändningar mot att bli ombedda att ”svärja” i en ed. Dessa individer erbjuds möjligheten att ”bekräfta” eller ”deklarera” när de avlägger en ed. Överenskommelser måste göras i förväg med den som administrerar eden för att säkerställa att rätt språk kommer att användas. Ateister och agnostiker kan invända mot formuleringar som ”så hjälp mig Gud” som används i vissa eder, och de kan välja att inte använda detta språk eftersom det motsäger deras personliga övertygelse.