Antik restaurering är processen att renovera ett gammalt hem, möbler, konstverk, mattor eller serviser så att det ser ut i ett tillstånd som liknar när det ursprungligen skapades. Ett föremål måste i allmänhet vara äldre än 100 år för att betraktas som en antikvitet. Restaureringsarbetet slutförs i allmänhet av en utbildad yrkesman som försöker använda en kombination av nya och gamla material för att återställa den antika biten till dess tidigare skönhet.
Denna typ av arbete utförs vanligtvis av en utbildad professionell, känd som en restauratör eller naturvårdare. Dessa personer kan arbeta som frilansentreprenörer för privata hem och konstsamlingar, eller så kan de vara anställda av konst- och historiska museer. Deras utbildning omfattar vanligtvis en kandidatexamen i konsthistoria eller liknande område, och en magisterexamen i konst, historia eller museivetenskap. Museer tenderar också att kräva flera års erfarenhet av antikrestaurering och som lärling till en nuvarande professionell innan de erbjuder anställning till nya kandidater. Deras arbete med konservering kan då fokusera på ett specifikt expertområde, som att restaurera oljemålningar eller omklädd möbler.
Processen med antik restaurering inkluderar vanligtvis flera steg över en mängd olika färdigheter. Den färdiga produkten ska vara identisk, eller så nära som möjligt, sitt skick när den görs ny, och även vara funktionell utan rädsla för att orsaka skada. Till exempel kan restaurerade stolar och sängar stå emot tyngd och tryck, restaurerade tavlor kan hängas upp för visning och restaurerade hem kan turneras. Dessa många steg kan inkludera att byta ut finishen på en möbel eller golv, ta bort repor och brännmärken från ytor och byta ut trasig hårdvara som gångjärn, bultar och skruvar, bland annat. När det är möjligt kommer naturvårdaren att använda så mycket av det ursprungliga materialet som finns tillgängligt som möjligt.
Antik restaurering slutförs ofta genom att använda nya material för att ersätta delar av den antika biten som kan ha skadats avsevärt och inte kan repareras med tiden. Dessa material måste ofta uppfylla vissa kriterier som fastställts av museet eller välgöraren som naturvårdaren arbetar för. Hemrestaurering är vanligtvis begränsad till användningen av tapetmönster och färgfärger som var tillgängliga vid den tidpunkt då strukturen ursprungligen byggdes. Möbler får endast omklätas i tygmönster och trådinnehåll som skulle ha varit populärt vid den tidpunkt då stycket ursprungligen tillverkades. Dessa riktlinjer gör det möjligt för återställaren att med tillförsikt återta utseendet och känslan av pjäsen som den skulle ha sett ut när den var ny många år tidigare.