Affärsfilosofin handlar om koncept och metoder för att få ekonomiska fördelar. Det är en gammal term och har använts flitigt under de senaste århundradena. Med tiden har affärsfilosofin förändrats med tiden, den rådande politiska atmosfären, kulturen, religiösa övertygelser, etc. Det finns olika uppfattningar om affärsbegrepp i olika regioner runt om i världen, eftersom lokala resurser och kultur kan ha en enorm inverkan om hur dess folk ser på verksamheten. Det finns många olika begrepp och synsätt i näringslivet, men dess syfte och avsikter är mycket desamma. Till skillnad från begreppet affärsfilosofi, som beskriver hur en viss verksamhet väljer att bete sig, är affärsfilosofin mer relaterad till en akademiker eller utomståendes diskussion om de rådande filosofin om vad företag är och hur det fungerar.
Affärsfilosofin blev föremål för debatt redan på 17-talet, men på 18-talet gjorde filosofer och den tidens respekterade tänkare affärer till ett hett ämne. Adam Smith, John Locke och Jean-Jacques Rousseau är några av de filosofer och tänkare som skrev avhandlingar om sina speciella övertygelser om verksamhetens funktion och mening. Deras teorier om affärer utforskade kärnvärdena hos konsumenter och företagsägare och vad som motiverade dem att producera och konsumera. Deras skrifter visade sig vara den grund på vilken de flesta moderna affärsteorier är baserade.
Begrepp som rationalitet, att människor i grunden är rationella; atomism, att människor föredrar att vara autonoma och kommer att sträva mot individuella belöningar; fri vilja, att människor har rätt att välja sin väg; naturliga rättigheter, att människor har rätt att äga och arbeta för att gynna sig själva, är alla affärsfilosofier som introducerades av tidiga tänkare som påverkar modern filosofi idag.
Senare begrepp som moraliskt förnuft och hedonism var motstridiga filosofier som definierade motivationen för ett företag och dess ägare. Vissa trodde att människor motiveras av en moralisk förpliktelse till det större bästa, och genom att förbättra andras resultat förbättrar de sina egna villkor. Andra tror att människor i sig är hedonistiska och därför strävar efter att tillfredsställa sina egna behov. I modern tid har företag som tjänar samhällets bästa blivit allt mer populära, där företag som verkar tjäna sina egna syften med liten hänsyn till allmänheten eller miljön är ogillade.
I modern tid är begrepp som affärsetik, organisations- och ledningsteori rådande filosofier i framkanten av diskussionen om affärer. Med världsomspännande media och internet tvingas många företag att bli allt mer transparenta, och som ett resultat är de motiverade att bredda sin kundbas genom att visa hur mycket de ”bryr” om sina anställda, samhället och miljön. Även om målet för företag i stort förblir detsamma – att göra vinst – hur och varför ett företag agerar som det gör förblir ett hälsosamt ämne för debatt bland akademiska filosofer och fåtöljefilosofer.