Allmänt känd som kostnadspressinflation, har grundkonceptet med utbudschockinflation att göra med en avsevärd ökning av kostnaderna för varor och tjänster som anses vara väsentliga och något svåra att ersätta. Detta skiljer sig från begreppet efterfrågeinflation, där konsumenternas efterfrågan skulle driva inflationstakten. Ofta innebär utbudschockinflation en trickle down-effekt som kommer att orsaka förändringar i många sektorer av marknaden. Ett av de bästa exemplen på denna situation är oljekrisen i början av 1970-talet, som ledde till stigande gaspriser i Nordamerika och andra delar av världen.
Generellt sett utlöser inflationen i utbudsstöten inte bara prisökningen på kärnprodukten, utan även andra produkter som är nära associerade. Liksom i fallet med det stigande oljepriset påverkades bilindustrin av inflationen inom oljeindustrin. Detta innebar att priserna på bilar började stiga. Dessutom började kostnaden för bildelar krypa upp, vilket i sin tur gjorde det nödvändigt för mekaniker att ta mer betalt för sina tjänster för att täcka de ökade kostnaderna för att säkra material till reparation av fordon.
Det är inte alla ekonomer som ansluter sig till tanken att utbudschockinflation automatiskt kommer att leda till högre priser på varor på ett antal marknader. Samtidigt som vissa finansexperter erkänner den verkliga effekten av en ökning av priset på en viktig produkt på direkt relaterade produkter, tror vissa finansexperter att fenomenet som identifieras som utbudschockinflation kommer att kompenseras av förändringar i vissa konsumenters köpvanor.
Till exempel har stigande bensinkostnader fått vissa konsumenter att använda kollektivtrafik eller använda cyklar istället för bilar för korta ärenden eller som ett sätt att ta sig till och från jobbet. Denna typ av beteendemodifiering hjälper till att begränsa inflationsnivån som uppstår, snarare än att tillåta trenden att fortsätta obehindrat.
Förespråkare av utbudschockinflation tenderar att identifieras som anhängare av den keynesianska ekonomiskolan. I relation till denna typ av inflation förstår keynesianer en modern ekonomi som att inkludera priser som klassas som klibbiga nedåt eller nedåt oflexibla. För att förhindra eller åtminstone kontrollera en tendens till en lågkonjunktur kan utbudschockinflation fungera som ett sätt att begränsa arbetslösheten och hindra bruttonationalprodukten från att falla. Ur detta perspektiv kan detta fenomen vara ett verktyg för att vända negativa ekonomiska trender och återställa åtminstone en viss känsla av balans i ett lands ekonomi.