En superdator är en dator som presterar med en hastighet som är långt över den för andra datorer. Med tanke på den ständigt föränderliga datorvärlden borde det inte komma som någon överraskning att höra att de flesta av dessa maskiner bär sina superlativa titlar under några år, i bästa fall. Dataprogrammerare är förtjusta i att säga att dagens superdator kommer att bli morgondagens dator; de datorer som de flesta vanliga användare äger idag är förmodligen mer kraftfulla än de flesta historiska superdatorer, till exempel.
Termen myntades 1929 av New York World för att hänvisa till tabulatorer tillverkade av IBM. För moderna datoranvändare skulle dessa tabulatorer förmodligen framstå som besvärliga, långsamma och besvärliga att använda, men vid den tiden representerade de teknikens framkant. Detta fortsätter att gälla för superdatorer idag, som utnyttjar enorm processorkraft så att de är otroligt snabba, sofistikerade och kraftfulla.
Den primära användningen av dessa datorer är i vetenskaplig beräkning, vilket kräver kraftfulla maskiner för att utföra komplexa beräkningar. Vetenskapliga organisationer som National Aeronautics and Space Administration (NASA) kan skryta med datorer som är lika stora som rum för att kunna utföra beräkningar, rendera komplexa formler och utföra andra uppgifter som kräver en enorm mängd datorkraft. Vissa maskiner har också designats för mycket specifika funktioner, som att knäcka koder och spela schack; Deep Blue är en berömd schackspelande superdator.
I många fall är en superdator specialmonterad, med hjälp av element från en rad datortillverkare och skräddarsydd för dess avsedda användning. De flesta körs på ett Linux®- eller UNIX®-operativsystem, eftersom dessa operativsystem är extremt flexibla, stabila och effektiva. De har vanligtvis flera processorer och en mängd andra tekniska knep för att säkerställa att de fungerar smidigt.
En av de största problemen med att köra en så kraftfull maskin är kylning. Som man kan föreställa sig blir dessa datorer extremt varma när de körs, vilket kräver komplexa kylsystem för att säkerställa att ingen del går sönder. Många av dessa kylsystem drar fördel av flytande gaser, som kan bli extremt kalla. En annan fråga är den hastighet med vilken information kan överföras eller skrivas till en lagringsenhet, eftersom hastigheten på dataöverföringen kommer att begränsa datorns prestanda.