Grassroots opinionsbildning är en form av opinionsbildning som har sitt ursprung bland berörda medborgare, snarare än att orkestreras av organisationer eller företag. Tanken bakom termen ”gräsrötter” är att den syftar på en rörelse som växer spontant och naturligt, utan uppmuntran från externa källor, ungefär som rötterna av envis gräs. Människor kan delta i förespråkande på gräsrotsnivå på många nivåer, från att skriva brev till politiska ledare till att organisera utbildningsseminarier för medlemmar i deras samhälle.
Människor samlas i en opinionsrörelse på gräsrotsnivå när de ser ett problem som de anser inte löses eller tas upp på lämpligt sätt av regeringstjänstemän och andra enheter med makten att bestämma svaret på frågan. Denna typ av opinionsbildning involverar ofta en viss nivå av politisk aktivitet, där medlemmar av rörelsen interagerar med valda och utsedda tjänstemän i processen att försöka uppmärksamma deras sak. Det kan också involvera samhällsaktivitet och samhällsutbildning, såsom försök att få medlemmar i ett samhälle att bli mer miljömedvetna.
Vem som helst kan engagera sig i opinionsbildning på gräsrotsnivå. Att helt enkelt skriva ett brev till en förtroendevald tjänsteman om en orsak till oro är en form av opinionsbildning på gräsrotsnivå, liksom att delta i kommunfullmäktiges möten, eller ta en mer aktiv roll för att främja förändring i ett samhälle. Att organisera sig med andra kan öka kraften i gräsrotsrörelser genom att skapa en enad grupp av berörda människor som är svår att ignorera, men det är inte nödvändigtvis nödvändigt. Människor kan också närma sig opinionsbildning ur ett antal politiska och sociala perspektiv, och ibland träffas människor med mycket olika politik och idéer i samma rörelse eftersom de har orsaker till ömsesidig oro.
Förespråkande på gräsrotsnivå involverar ofta samhällsaktivism på låg nivå. Lokala grupper av berörda medborgare kan gå samman för att öka sin styrka när det gäller att driva på för förändring, och ibland förvandlas dessa grupper till och med till politiska organisationer. Bekymrade grupper av naturvårdare, till exempel, skapade så småningom organisationer som Sierra Club. I dessa fall flyttade opinionsbildningen bortom gräsrötterna och in i en mer organiserad form, med mer inflytande.
I ett enkelt exempel på opinionsbildning på gräsrotsnivå kan folk besluta att patienterna på ett lokalt sjukhus inte får adekvat vård. De kan påverka sjukhusstyrelsen såväl som professionella organisationer för sjuksköterskor och annan medicinsk personal för att främja utvecklingen av högre vårdstandarder. De skulle också kunna pressa förtroendevalda att granska sjukhuset eller att engagera sig i processen att utarbeta mer patientvänliga policyer som skulle förbättra villkoren för inlagda patienter.