Cybernetik är lite förstådd och huvudsakligen filosofiskt tvärvetenskapligt ämnesområde. Den har tillämpats på fysiska och rumsliga relationer, social teori och datavetenskap, för att bara nämna några av de många områden som den berör. Cybernetik definieras som studiet av styrprocesser och kommunikation i mekaniska, elektroniska och biologiska system. Det är i huvudsak studiet av hur komplexa system fungerar genom användning av information, feedback och interaktion. På individnivå, till exempel, tittar cybernetik på hur en person kan uppnå sina mål genom att planera och reagera på alla de villkor och stimuli som han eller hon möter i världen omkring honom eller henne – med andra ord, informationen och feedbacken i det system han eller hon lever i.
Termen ”cybernetik” kommer från det grekiska ordet för ”guvernör” eller ”styrman” och användes i antikens Grekland, inklusive av den berömda filosofen Platon med hänvisning till regeringssystem. Den moderna användningen av ordet tillskrivs Norbert Wiener, en amerikansk ingenjör och matematiker från 20-talet, som definierade det på 1940-talet som vetenskapen om kommunikation och kontroll i djur och maskiner. Många andra definitioner dök snart upp och har fortsatt att dyka upp, varför cybernetik allmänt anses vara ett flummigt teoretiskt begrepp. Vissa experter tänker på cybernetik som vetenskapen om effektiv organisation, och andra tror att den fokuserar på form och mönster.
Cybernetisk teori har fyra komponenter: variation, cirkuläritet, process och observation. Variation involverar alla möjliga kombinationer av input och output i ett givet system – de förhållanden som kan uppstå och de möjliga resultaten, beroende på de val som görs. Cirkularitet avser självreglering baserad på feedback. Process är helt enkelt hur systemet fungerar. Observation innebär beslutsfattande inom systemet.
Som ett tvärvetenskapligt område används cybernetik inom många vetenskapsområden, inklusive matematik, biologi, teknik och psykologi. Dess mest kända applikation är datavetenskap, där den har använts i utvecklingen av teknik som artificiell intelligens, robotik och simulering. Även om prefixet ”cyber” har kommit att användas med hänvisning till datorer eller, oftare, Internet, handlar cybernetik om mer än mekaniska eller elektroniska system. Bland de icke-mekaniska system som det har tillämpats på finns den mänskliga hjärnan, miljön, samhället och ekonomierna – i princip alla system där feedback används för att göra förändringar i ett försök att uppnå ett önskat resultat.