Frasen ”gung ho” är en anglicerad version av ett kinesiskt uttryck. Det antogs som en slogan av en amerikansk marinbataljon som arbetade i Kina under andra världskriget. En populär film om bataljonen tog uttrycket till allmän användning i Amerika och resten av den engelsktalande världen. Dess ursprungliga engelska betydelse var att vara modig och entusiastisk inför fara. Senare kom det att användas ironiskt nog, alltså någon som upprätthåller sådan entusiasm även när det inte finns någon anledning till det.
Under 1930-talet var Kina inblandat i ett krig med grannlandet Japan och kämpade med problemen med industrialiseringen och en växande befolkning. Med hjälp av sympatiska amerikaner skapade kinesiska kommunister ett initiativ för att hjälpa industrikollektiv eller kooperativ. Den kinesiska frasen gōngyè hézuòshè antogs som en slogan för detta initiativ; det betyder ”arbeta tillsammans”, ett begrepp som är viktigt för socialistiska och kommunistiska ideal. Frasen förkortades och angliciserades till ”gung ho” för enklare användning av engelsktalande som var involverade i planen.
Under andra världskriget fick USA:s marinbefälhavare Evans Carlson ansvaret för 2nd Marine Raider Division, senare känd som Carlson’s Raiders. Dessa anfallare liknade specialstyrkorna i den moderna amerikanska militären. De var stationerade i Kina för hemliga räder mot japanskt hållet territorium. För att hjälpa truppens moral, antog Carlson sloganen ”gung ho”, och använde den för att betyda hängiven och obestridlig lojalitet mot militärkommandot. Sloganen användes snart även av andra marina enheter.
1943, medan andra världskriget fortfarande pågick, producerade Hollywood en film om Carlson’s Raiders bedrifter. Filmen, som heter Gung Ho!, var krigstidspropaganda, en populär genre för publiken på den amerikanska hemmafronten. Det hjälpte till att ge termen utbredd användning bland den amerikanska allmänheten. Efter att kriget var över blev USA och dess allierade bekymrade över att motsätta sig kommunistiska regimer, en period som kallas kalla kriget. Många i den amerikanska militären hade en häftig attityd mot att få slut på kommunismen; då var det få som insåg att frasen hade sitt ursprung hos de tidiga kinesiska kommunisterna.
Antikommunistiska känslor förblev höga bland militära ledare och andra amerikaner under de följande decennierna. Andra ansåg att militära insatser borde vara en sista utväg. De använde uttrycket ”gung ho” ironiskt nog; till exempel, karaktären som spelades av Sterling Hayden i Stanley Kubricks film Dr. Strangelove från 1964 beskrevs ofta av kritiker på detta sätt. Karaktären, en obalanserad militär befälhavare, riskerar en världsomspännande katastrof genom att provocera fram ett angrepp på Sovjetunionen. Termen ”gung ho” fick snart sin nuvarande innebörd, som någon som är entusiastisk över sin plikt till den grad att han blir övernitisk.