Jobbkunskap är förståelsen av en uppsättning ansvarsområden som är specifika för ett jobb, såväl som den pågående förmågan att hålla sig à jour med förändringar i jobbfunktioner. Den kollektiva jobbkunskapen hos personalen i en organisation eller ett företag är en tillgång till mänskliga resurser av enormt värde på marknaden. Ibland kallad ”intellektuellt kapital”, bör en arbetares kunskap om ett visst arbete nära överensstämma med den faktiska arbetsprestation som krävs.
Det finns produktivitetsfördelar med att regelbundet utvärdera jobbkunskaper inom en organisation. Arbetsuppgifter kan utvecklas över tiden på ett inkrementellt sätt, eftersom nya procedurer och teknik integreras i arbetsflödet för en viss befattning. Human resource management kan vara omedveten om att en glidning av definierade ansvarsområden och uppgifter har ägt rum. Att formellt spåra de förändringar som inträffar i varje befattning är en nödvändig del av en optimal ledning av arbetsstyrkan. Chefer som övervakar kvaliteten och noggrannheten i jobbkunskapen har också en solid bas för att rättvist kunna utvärdera arbetsprestationer mot företagens riktmärken.
Vid utvärdering av en arbetstagares arbetskunskap är syftet att bedöma hur nära den befintliga arbetsbeskrivningen överensstämmer med arbetstagarens tilldelade uppgifter. Om det finns en betydande bristande överensstämmelse mellan prestationsförväntningar och faktiska uppgifter och utförda uppgifter, kommer chefer eller personalpersonal sannolikt att undersöka orsaken till avvikelsen. De kan vidta korrigerande åtgärder, vilket kan innebära ytterligare utbildning, omplacering av uppgifter, omformulering av arbetsbeskrivningen eller att säga upp tjänsten eller arbetstagaren, eller båda.
Ibland kan ledningen hindras från att fritt omdefiniera en befattning eller omplacera en arbetare på grund av befintliga bestämmelser i kontrakt som förhandlas fram med organiserade fackföreningar eller statliga bestämmelser. Om arbetstagaren omfattas av ett kollektivavtal med ett fackförbund, kan en bristande överensstämmelse mellan befattningsbeskrivningar och faktiska befattningsfunktioner leda till att facket vidtar åtgärder för att insistera på att missanpassningen ska rättas till. Till exempel, om en anställd ansvarar för inspektioner som involverar klättring i stegar eller hantering av farligt material, kan specifika arbetskunskaper omfattas av säkerhetsföreskrifter. Ett företag kanske inte är juridiskt fritt att be en annan arbetstagare att fylla i för den anställde.
Utbildning i arbetskunskap kan också föreskrivas och regleras av statliga myndigheter. Om en arbetare antar att han eller hon har ett ansvar för att utföra en uppgift som kan falla under statligt föreskrivna säkerhetsföreskrifter, men inte också har den certifiering eller utbildning som krävs enligt dessa regler, kan arbetsgivaren ådra sig böter eller andra påföljder. Många anser att det är ett etiskt ansvar för ett företag att rättvist och korrekt matcha en arbetsbeskrivning med den arbetskunskap den kräver.