Trots sitt rykte som en potent, om än okonventionell, behandling för envisa fall av förstoppning, betraktas laktulos som en anmärkningsvärt säker medicin. Även om denna kolhydratmolekyl inte kan smältas eller absorberas av människokroppen, kan den naturliga tarmfloran konsumera sockret och producera olika biologiskt aktiva avfallsprodukter som ett resultat. Dessa bakteriella avfallsprodukter inkluderar avföringsmedel som tarmgas, peristaltisfrämjande syror och indirekta avföringsmjukande kemikalier som karboxylsyror, som alla tjänar till att underlätta evakueringen av tarmarna. Den ökade surheten i tarmen som produceras av den bakteriella metabolismen av laktulos tjänar också till att gynna produktionen av ammonium framför ammoniak i tarmen, vilket tyder på att en högre laktulosdos kan hjälpa till att förebygga eller behandla lever- eller portalsystemisk encefalopati. När det används för att behandla antingen encefalopati eller förstoppning hos pediatriska patienter kan en lägre laktulosdos användas.
Läkemedlet administreras vanligtvis som en vätska, antingen oralt eller rektalt i form av lavemang. Vuxna som får behandling för kronisk förstoppning får vanligtvis en initial laktulosdos på 15 ml oralt en gång per dag. Medan en andra underhållsdos kan rekommenderas vid sänggåendet, gör läkemedlets tendens att främja det akuta behovet av att evakuera tarmarna detta orådligt. Många läkare föredrar istället att omvärdera startdoseringen av laktulos, öka dosen i små steg efter behov för att uppnå ett symtomatiskt genombrott innan de sedan minskar dosen till en nivå som är tillräcklig för att kontrollera symtomen. Dosökningar åtföljs dock ofta av ökad förekomst och svårighetsgrad av biverkningar som gasbildning, uppblåsthet i tarmen och kramper.
Medan samma doseringsriktlinjer för laktulos kan följas för att behandla vuxna med akut förstoppning, bör barn med antingen akut eller kronisk diarré få en lägre dos. Den rekommenderade initialdosen för pediatriska patienter är mellan 1 och 3 ml per 2.2 lbs (cirka 1 kg) kroppsvikt givet i uppdelade doser under dagen. Högst 60 ml av läkemedlet bör användas av varken barn eller vuxna inom en 24-timmarsperiod, eftersom symtomen på överdosering kan vara potentiellt livshotande.
Behandlingen av portalsystemisk eller hepatisk encefalopati hos vuxna är tre dagliga orala doser på 30 ml, mycket högre än vad som initialt rekommenderas för behandling av förstoppning. En underhållsdos på 30 till 45 ml kan också ges tre gånger om dagen. I svåra fall kan 30 till 45 ml laktulos administreras varje timme tills symtomen försvinner. Barn under 14 år får i allmänhet 40 ml till 90 ml av läkemedlet per dag i uppdelade doser, medan spädbarn bör ges 2.5 till 10 ml på samma sätt. Om diarré uppstår ska patienterna avbryta behandlingen tills normal tarmfunktion uppnås, och sedan utvärdera effekterna av en lägre dosnivå.