Det finns många faktorer som spelar roll för kognitiv utveckling i medelbarndomen. Ett barns hemmiljö, hur lång tid det tar att lära barnet nya färdigheter och hur väl barnet interagerar med andra kan alla spela en roll. Barn som har blivit misshandlade eller försummade kan ha genomsnittlig eller till och med över genomsnittlig intelligens, men de kan utvecklas långsammare. De som är uppvuxna i en vårdande miljö med uppmärksamma föräldrar eller vårdgivare utvecklas ofta snabbare. Det finns också vissa funktionsnedsättningar som allvarligt kan hindra eller påverka kognitiv utveckling hos barn i medelbarnsåldern.
Genetiska faktorer spelar en roll i kognitiv utveckling under medelbarndomen. Barn som föds av intelligenta eller mycket skickliga föräldrar har en tendens att själva vara intelligenta. Detta är inte alltid fallet, men familjer med ”bra gener” kan vara mer benägna att förmedla intelligens eller förmågor.
Genetik kan också spela en roll eftersom vissa funktionsnedsättningar som kan påverka kognitiv utveckling i mellanbarndomen också överförs från föräldrar till deras barn. Många gånger har föräldrarna inte handikappet själva, men de kan bära på genetiska avvikelser som kan orsaka dem. Downs syndrom är till exempel vanligare hos äldre mödrar än hos yngre kvinnors graviditet. Även om dessa kvinnor vanligtvis inte själva har Downs syndrom, bär de på potentiella defekter som kan leda till funktionshinder.
En annan viktig roll i kognitiv utveckling i mellanbarndomen är miljön. Barn som ges mycket kärlek och uppmärksamhet utvecklas vanligtvis snabbare och mer grundligt än de som inte gör det. Föräldrar som arbetar med sina barn inom akademiska områden av lärande och som leker med sina barn dagligen hjälper dem faktiskt att utveckla viktiga färdigheter. Under leken lär sig barnen problemlösning, motorik och talutveckling. Barn lär sig också snabbare om de får chansen att utforska och leka med olika föremål och göra olika aktiviteter.
Det motsatta är också sant. Barn som försummas eller misshandlas kan ha bromsat kognitiv utveckling under medelbarndomen och därefter. De får ofta inte chansen att utforska och spela fritt, och de kan också ignoreras och få få möjligheter att lära sig hemma. Dessa barn kan också agera i skolan och sätta dem ännu längre efter. Barn som blir misshandlade eller försummade saknar också ofta social kompetens. Detta gör det svårare för dem att interagera med andra barn, vilket är en avgörande del av utvecklingen för små barn.
Förutom föräldrarnas inflytande påverkas barn också av de vänner de har och deras skolmiljö. Att hantera mobbare, stress och andra negativa influenser kan spela en roll för den kognitiva utvecklingen för vissa barn. Vissa studier har också visat att kost, träning och en positiv självbild också kan påverka den kognitiva utvecklingen i mellanbarnsåldern. Precis som vuxna tenderar att fungera bättre när de tar väl hand om sin kropp, kan barn ofta prestera mer och fokusera bättre i skolan om de är friska och vältränade.