Rituximab är ett läkemedel som används för att förstöra en subtyp av kroppens immunceller som kallas B-celler. Läkemedlet gör ingen skillnad mellan friska och sjuka celler, vilket gör den användbar vid behandling av både autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit och cancer som leukemi och Hodgkins lymfom. Rituximab används också som ett off-label immunsuppressivt medel för att förhindra avstötning av organtransplantationer, även om det inte har gjorts några avgörande studier som visar att läkemedlet är effektivt för denna applikation. Dosrekommendationerna för rituximab varierar beroende på tillståndet som ska behandlas samt patientens ålder, vikt, läkemedelsbehandling och medicinska tillstånd. Bedömning av den lämpliga initiala rituximabdosen och efterföljande dosökningar måste utföras med yttersta precision och noggrann premedicinering, eftersom läkemedlet ofta orsakar infusionsreaktioner, som har potential att bli dödliga.
När en lösning av läkemedlet administreras intravenöst, bör en initial dos av rituximab på 50 mg per timme användas, med ökningar på 50 mg per timme varje halvtimme om det inte finns några tecken på att en infusion eller överkänslighetsreaktion utvecklas. Om en reaktion utvecklas ska läkemedelsinfusionen bromsas eller stoppas tills reaktionen avtar och sedan ökas med hälften av den tidigare hastigheten. Den slutliga dosen bör inte överstiga 400 mg per timme. Om patienten inte uppvisar några tecken på en infusionsreaktion under den första behandlingen, kan efterföljande behandlingar ges med en hastighet av 100 mg per timme och ökas med samma dos varje halvtimme.
Vid första behandling av CD20-positiva, folikulära B-cells non-Hodgkins eller låggradigt lymfom, bör en initial regim på 375 mg/m2 ges intravenöst den första dagen av varje cytostatikabehandlingscykel upp till åtta behandlingar. Samma regim bör användas för patienter med diffust stort B-cells non-Hodgkins lymfom. Om patienten visar antingen ett fullständigt eller partiellt svar på behandlingen, bör en underhållsbehandling på åtta veckor i veckan följas där rituximab används som monoterapi. Vid behandling av CD20-positivt låggradigt eller folikulärt B-cells non-Hodgkins lymfom som har återfallit eller kvarstår, ska en rituximabdos på 375 mg/m2 ges en gång i veckan i mellan fyra och åtta veckor. Återbehandling av samma tillstånd kräver endast fyra veckobehandlingar på samma dosnivå.
Dosrekommendationerna är något annorlunda när man använder medicinen som komplement till kemoterapi vid kronisk lymfatisk leukemi. Samma rituximabdos på 375 mg/m2 ska ges dagen innan kemoterapi med fludarabin och cyklofosfamid påbörjas. En viktig anmärkning är dock att den första dagen av cykel två och sex av kemoterapi kräver en högre dos på 500 mg/m2.
Hos patienter med måttligt svår till svår reumatoid artrit som inte har svarat adekvat på minst en tumörnekrosfaktor (TNF)-agonistbehandling, kan en kombinationsbehandling användas. Utöver användningen av metotrexat bör en 1,000 24 mg rituximabdos ges en gång i veckan under två veckor, med efterföljande behandlingskurer övervägda var 16:e vecka beroende på patientens svar. Ombehandlingar bör utföras tidigast var XNUMX:e vecka.