En solkrämsallergi yttrar sig vanligtvis antingen som en kontaktfotoallergi eller som allergisk kontaktdermatit. Allergiskt kontaktdermatit uppstår när en allergisk individ applicerar solskyddsmedel på sin hud och inflammation utvecklas inom två dagar efter exponering. Denna inflammation kan ta formen av utslag och rodnad eller blåsor och öppna sår. En kontaktfotoallergi har liknande symtom, men uppstår först när solskyddet på huden utsätts för solljus. Interaktionen mellan solskyddsmedlet och solljuset irriterar huden snarare än exponering för solskyddsmedel enbart.
Vissa kemikalier i solskyddsmedel som PABA, oxibenzon och avobenzon är kända för att orsaka allergiska reaktioner hos vissa individer. Dessa kemikalier absorberar ultraviolett strålning och skyddar huden från skadlig exponering. Typen av solskyddsallergireaktion kan vara kontaktfotoallergi eller allergisk eller irriterande kontaktdermatit.
Det finns flera symtom på solskyddsallergi, beroende på svårighetsgraden. Det exponerade området av huden kan få utbrott i röda utslag eller knölar eller en torr fläck som liknar en brännskada. En allvarlig reaktion kan resultera i blåsor och dränerande vätska. Det drabbade området kan vara kliande, ömt och smärtsamt.
Att diagnostisera en solkrämsallergi kan kompliceras av att inflammation kan uppstå direkt eller två dagar efter användning. En person kan utveckla symtom första gången han eller hon använder solskyddsmedel eller uppleva en allergisk reaktion efter år av säker applicering. Om det är en solkrämsallergi kommer symtomen att dyka upp varhelst solskyddsmedel applicerats eller varhelst huden utsattes för solljus.
En läkare som en allergiker eller hudläkare kan diagnostisera en solskyddsmedelsallergi och avgöra vilka kemikalier i produkten som orsakar irritationen. Detta uppnås vanligtvis genom att utföra ett patch-test. Det misstänkta allergenet appliceras på ett plåster som sedan placeras på huden. Om den exponerade huden blir kliande och irriterad är individen allergisk mot ämnet på plåstret. En fotoallergi diagnostiseras vanligtvis på liknande sätt, men plåstret utsätts för ultraviolett ljus.
Att behandla en allergisk reaktion på solskyddsmedel kan innebära att man tvättar det exponerade området noggrant och undviker irritationen. Antikliande lotioner och krämer samt våta kompresser kan hjälpa till att lugna irriterad hud. Kortikosteroid eller takrolimuskräm kan förskrivas för att lindra inflammation. I vissa fall kan en läkare råda dig att inte göra något med det drabbade området istället för att riskera ytterligare irritation genom behandling. De flesta reaktioner försvinner inom tre veckor, även om det finns risk för att utveckla en sekundär bakteriell hudinfektion.
Det är ovanligt att någon utvecklar en solskyddsallergi. Eftersom inflammation kanske inte uppstår upp till 48 timmar efter exponering kan det vara svårt att avgöra om solskyddsmedel är irriterande. På grund av det faktum att solskyddsmedel kan bidra till att minska en individs risk att utveckla hudcancer, bör en allergiläkare eller hudläkare diagnostisera orsaken till irritationen innan användningen av solskyddsmedel överges. Det kan finnas ett solskyddsmedel tillgängligt som inte innehåller den kemikalie eller kemikalier som personen är allergisk mot.