Det är inte alltid lätt att upptäcka tecken på en intellektuell funktionsnedsättning hos barn. Symtom kan uppstå gradvis när barnet utvecklas eller uppträda plötsligt när ett barn blir äldre. En intellektuell funktionsnedsättning hos barn kännetecknas vanligtvis av under genomsnittliga poäng i intelligenstestning och av en begränsad förmåga att utföra dagliga uppgifter som egenvård, kommunikation och social integration. Graden av funktionshinder varierar mellan befolkningen och kategoriseras som mild, måttlig, svår eller djup.
De tidigaste tecknen på en intellektuell funktionsnedsättning hos barn inkluderar förseningar i krypning, vältning och gång. Vissa barn uppvisar också tidiga förseningar i att tillägna sig tal- och kommunikationsförmåga. När de växer och utvecklas kan drabbade barn vara långsamma att lära sig att äta eller klä sig själva och kan ha problem med att komma ihåg enkla detaljer. Barn som konsekvent ägnar sig åt utmanande beteende och verkar sakna grundläggande problemlösningsförmåga eller logiskt tänkande kan också ha en intellektuell funktionsnedsättning.
En mild grad av funktionsnedsättning kan vara svårast att upptäcka på grund av barnets till synes normala förvärv av utvecklingsmilstolpar. Vanliga tecken på en mild fördröjning uppenbarar sig vanligtvis inom områdena inlärning och intelligens. Barn på denna nivå får ofta 50-70 poäng i intelligenstester men är långsamma att lära sig akademiskt och kan behöva ett individuellt utbildningsprogram (IEP) eller liknande program i skolan. De kan också visa tecken på förseningar i att uppnå åldersanpassade problemlösningsförmåga. Lätt funktionshindrade barn kan vanligtvis uppnå normal social integration såväl som förmågan att utföra egenvårdsuppgifter som är relaterade till deras dagliga behov.
Barn som upplever en måttlig intellektuell funktionsnedsättning uppvisar tecken inom alla områden av utveckling och intelligens. De uppvisar markanta förseningar i inlärning, kommunikation och tal och brukar få 35-49 i intelligenstestning. Barn som har denna grad av funktionshinder kommer vanligtvis att behöva en IEP för att möta deras utbildningsbehov. Vissa måttligt funktionshindrade barn kan också visa fysiska tecken på sin störning, såsom förseningar i gång och långsam utveckling av finmotorik eller grovmotorik. Måttligt funktionshindrade barn brukar kunna anpassa sig socialt med vägledning från vårdgivare eller lärare.
Allvarliga och djupa intellektuella funktionsnedsättningar hos barn har ett brett spektrum av uppenbara tecken inom alla utvecklingsområden. Vanligtvis upplever barn på denna nivå betydande förseningar när det gäller att lära sig gå, kommunicera och utföra även enkla uppgifter relaterade till egenvård och normalt dagligt liv. Patienter som har en allvarlig funktionsnedsättning har få kommunikations- och talförmåga men kan svara på enkla instruktioner. Djupt drabbade barn har vanligtvis inga kommunikationsförmåga och kan visa tecken på medfödda avvikelser. En djupgående intellektuell funktionsnedsättning hos barn kräver ständig övervakning och 24-timmarsvård, men de som har en allvarlig grad av funktionshinder kanske kan lära sig enkla egenvårdsuppgifter.