De minst befolkade platserna i världen är de alpina regionerna, öknarna och polarområdena, i fallande befolkningsordning. Vissa andra regioner, som tjock regnskog eller östra Ryssland, är också bland de minst befolkade platserna, med en genomsnittlig befolkning på en person per tio kvadratkilometer eller mindre. Världens minst folkrika nation är Grönland, som är två miljoner kvadratkilometer stort och har en befolkning på bara 60,000 40, vilket gör dess genomsnittliga befolkningstäthet bara en person per XNUMX kvadratkilometer.
Varje kontinent utom Europa har stora öken- och regnskogsregioner som är bland de minst befolkade platserna utanför Antarktis. Världens största öknar inkluderar Saharaöknen i Afrika, Atacamaöknen i Chile, Arabiska öknen i Saudiarabien, Gobiöknen i Kina och den västra australiensiska öknen i Australien. Stora, glest befolkade regnskogsregioner inkluderar Amazonas regnskog i Brasilien, som har ett fåtal stammar som aldrig har upplevt kontakt med omvärlden; Borneos regnskog i Indonesien, som också har isolerade stammar; och Kongos regnskog i Afrika, som ligger djupt i hjärtat av Afrika.
De minst befolkade platserna förknippade med polarklimat inkluderar större delen av Kanada, Grönland och Sibirien. Dessa regioner är extremt kalla och är mestadels befolkade av infödda stammar och människor som letar efter olja och mineraler. Permafrosten innebär att alla vattenledningar måste gå över marken, annars skulle de frysa fast, och på de mest extrema breddgraderna finns en polär trädgräns som gör att inga träd ens kommer att växa. Detta är knappast ett gästvänligt klimat, och dessa regioner är befolkade i enlighet därmed.
Den enda minst befolkade platsen på jorden är det enorma landet Antarktis, världens sydligaste, kallaste, blåsigaste och torraste kontinent. Denna polära ödemark har bara cirka 4,000 1,000 besökare under sommaren, bara 14,400 XNUMX under vintern och inga permanenta invånare. Under vintern är den genomsnittliga befolkningstätheten bara en person per XNUMX XNUMX kvadratkilometer. Större delen av den antarktiska platån är ett helt särpräglat landskap utan liv, även på bakterienivå.