Islams fem pelare är kärnan i den islamiska tron. De tros vara först i betydelse i sättet man lever sitt liv. De har samma typ av heliga egenskaper som de tio budorden har för judar och kristna. En huvudskillnad är att de inte bara beskriver vad man ska undvika, utan vad man måste göra för att vara trogen och sann i sin utövande av islam.
Pelaren med högsta prioritet är Vittnesbörd om tro eller Shahadah. Varje muslim måste tro och säga att det inte finns någon Gud utom Allah. Detta understryker den monoteistiska naturen hos islamisk tro, som skilde sig från några av de polyteistiska sedvänjor man kunde hitta på 7-talet e.Kr.
Även om både judar och kristna säkert kunde hittas i området där Muhammed tog makten, tillbad många många gudar. Således särskiljde betoningen av den ende sanne Guden, Abrahams Gud, och tron på endast en Gud muslimen från de som var polyteistiska. Det gjorde dem också till bröder med judarna och de kristna.
Den andra av islams fem pelare är rituell bön, eller Salat. Varje dag ber muslimer på arabiska fem gånger om dagen. Dessa dagliga böner görs alltid vända mot Mecka, islams andliga hem.
Att ge allmosor är den tredje pelaren. Kallas Zakat på arabiska, alla muslimer är skyldiga att hjälpa de fattiga. Detta system är ganska likt tiondebruket, som är vanligt i många kristna samfund. Alla är dock inte skyldiga att ge samma procentsats. En rik man kan ge två och en halv procent av sina totala besparingar varje år. De som har stora gårdar kan donera 10-20% av sina varor varje år, eller en del av sin vinst.
Den fjärde av islams fem pelare är fasta eller Siyam. Alla som kan måste fasta mellan soluppgång och solnedgång under den nionde månaden av den islamiska kalendern, som är Ramadan. Små barn, gravida kvinnor och äldre behöver inte fasta. De flesta som är allvarligt sjuka behöver inte heller fasta. Alla andra måste dock observera Siyam i lydnad mot de fem pelarna.
Den sista av dessa är pilgrimsfärd eller Hajj. Varje muslim måste under sin livstid försöka göra den årliga Hajj till Mecka. Detta anses vara jihad, eftersom Hajj kan vara prövande och man kan stöta på svårigheter på vägen. Men de flesta anser att Hajj är av enorm andlig betydelse när man följer i Muhammeds fotspår.