Effekterna av psykisk ohälsa har fysiska, sociala och ekonomiska konsekvenser. Depression, frustrationsutbrott och överdriven stress kan leda till ett försvagat immunförsvar och ökad risk för hjärtinfarkt och kranskärlssjukdom. Psykiskt sjuka personer upplever ofta ekonomiska svårigheter på grund av oförmågan att försörja sig. Effekterna av psykisk ohälsa sträcker sig ibland till familjemedlemmar som måste ta ett större hushålls- och ekonomiskt ansvar.
Depression är en av de vanligaste typerna av psykisk sjukdom. Beroende på dess svårighetsgrad och varaktighet kan depression påverka alla aspekter av en persons liv. En deprimerad individ kan uppleva en aptitlöshet, en minskad lust till social interaktion, en oförmåga att arbeta och tänka klart och ett minskat intresse för sexuell aktivitet. Effekterna av psykisk ohälsa vid depression sträcker sig till fysiska sjukdomar orsakade av ett försvagat immunförsvar.
Fysiska effekter av psykisk ohälsa är särskilt uppenbara vid tillstånd som involverar vredesutbrott och ihållande stress. Individer med fobier, vanföreställningar och humörstörningar upplever ofta långvariga perioder av stress. Ett ihållande tillstånd av oro och rädsla leder ibland till en minskning av blodtillförseln till hjärtat. I det här fallet kan psykisk ohälsa leda till ökad risk för kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt.
Psykisk ohälsa har sociala konsekvenser för dem som lider av tillståndet. En kvinna som känner sig ledsen hela tiden kommer med stor sannolikhet att undvika sociala händelser. En man som lider av förföljande vanföreställningar undviker sannolikt social kontakt på grund av sin misstro mot människor. Social isolering är en vanlig företeelse hos individer med psykisk ohälsa.
Effekterna av psykisk ohälsa påverkar också i många fall familjemedlemmar. En schizofren individ som inte kan generera en inkomst, till exempel, kommer i allmänhet att förlita sig på sina familjemedlemmar för ekonomiskt stöd. I det här fallet faller den ekonomiska bördan på anhöriga, vars stressnivåer är förhöjda från att ekonomiskt försörja familjen och samtidigt ta hand om den psykiskt sjuka anhörig.
Med tanke på den extra belastningen på familjemedlemmarna sträcker sig stödtjänsterna för psykiskt sjuka ofta till anhöriga. Vissa terapeuter föreslår att familjemedlemmar deltar i rådgivningssessioner tillsammans med patienten. Många stödgrupper finns för att hjälpa familjemedlemmar att hantera stressen och utmaningen med att ta hand om psykiskt sjuka anhöriga. I vissa fall upplever familjemedlemmar skuldkänslor eller ilska i förhållande till sin psykiskt sjuka älskade; ofta hjälper en-mot-en-rådgivning anhöriga att utveckla coping-strategier.