Den nationella penningmängden är mängden pengar som är tillgängliga för konsumenter att spendera i ekonomin. I USA sköts cirkulationen av pengar av Federal Reserve Bank. En ökning av penningmängden gör att räntorna sjunker och gör mer pengar tillgängliga för kunderna att låna från banker.
Federal Reserve ökar penningmängden genom att köpa statligt stödda värdepapper, vilket i praktiken lägger mer pengar till bankinstitutioner. En ökning av papperspengar minskar värdet på den amerikanska dollarn, men ökar de pengar bankerna kan låna ut till konsumenter. När banker har mer pengar att låna sänker de räntorna som konsumenterna betalar för lån, vilket vanligtvis ökar konsumenternas utgifter eftersom pengar är lättare att låna. Regeringen kommer att begära en ökning av penningmängden när ekonomin börjar sakta ner för att stimulera till ytterligare utgifter från konsumenter och bygga upp förtroende för ekonomin.
En ökning av penningmängden kan också ha negativa effekter på ekonomin. Det får dollarns värde att minska, vilket gör utländska varor dyrare och inhemska varor billigare. Med den komplexa globala ekonomin kan detta strömma ut och påverka andra nationer. Stål, bilar och byggmaterial kan alla kosta mer. Som ett resultat ökar priserna för bostadsbyggande och fastigheter på grund av ökade material- och byggkostnader. Det gör det dock lättare för kunderna att få lån, eftersom bankerna är mer villiga att låna pengar.
Att framgångsrikt hantera den globala ekonomin kräver effektiva monetära politik. En ökning av penningmängden är bara ett av många alternativ som är tillgängliga för statliga beslutsfattare. De kan också ändra skattesatser, anpassa utrikeshandelsrestriktioner, ändra bankreservkrav och ändra den federala räntan.
Om en ökning av penningmängden är för drastisk kan det leda till deflation i ekonomin eftersom värdet på landets valuta kan sjunka jämfört med andra länders. Detta gör att produkter från hemlandet blir billiga och attraktiva för utländska investeringar.
Federal Reserve i USA har övervakat penningmängden i många decennier. Denna utbudskvot har en direkt effekt på tillväxten i ekonomin och bruttonationalprodukten. Målet är att balansera tillgängliga pengar med räntor för att säkerställa en stadig tillväxt.