Rösttyper är grova kategorier som används för att beskriva sångröster med speciella egenskaper. Det är viktigt att komma ihåg att dessa kategorier ibland kan vara väldigt vaga, och det är möjligt för människor att flytta mellan dem, särskilt under ledning av en begåvad lärare. De flesta sångare ägnar år åt att utveckla sina röster innan de går in i föreställningen, och det är vanligt att instruktörer avstår från att kategorisera sina elever tills de har utvecklat sina röster mer fullständigt.
De grundläggande rösttyperna för kvinnor, från högsta till lägsta, är: sopran, mezzosopran och contralto. För män är rösttyperna: kontratenor, tenor, baryton och bas. Pojkar anses ha diskantröster, som kommer att förändras när de går in i puberteten. Inom var och en av dessa rösttyper finns det ett stort utbud, och många musiktraditioner delar upp rösttyperna mer exakt.
Förutom att beskriva en sångares omfång med en rösttyp, kommer människor också att prata om sångarens individuella omfång, som kan variera, tillsammans med dynamiken i hans eller hennes röst, och andra unika egenskaper som kan påverka en sångares sound. Vissa sångare har röster som är så distinkta att människor kan identifiera dem direkt, och inom operaområdet har vissa roller till och med skrivits specifikt för sådana röster, vilket gör dem svåra för andra sångare.
Bland sopraner finns det en stor variation. Coloratura-sopraner är kända för att kunna nå den högsta änden av sopranserien, med lätta, klara röster som lämpar sig väl för utsmyckad, komplex musik. Lyriska sopraner är silkeslenare och når mitten, medan dramatiska sopraner når den nedre delen av serien, med mörka, fylliga röster som kan gränsa till mezzosopranen. Mezzo är mycket vanliga, och de har ofta dynamiska, flexibla intervall. Contraltos, å andra sidan, är mycket sällsynta, med rika, intensiva, nästan korniga röster som kan låta ganska kusliga.
Kontratenoren är den manliga motsvarigheten till kontraltet, och det är också en extremt sällsynt rösttyp. Tenorer har lätta, tydliga röster som är indelade ungefär som sopraner i kategorier som ”lyrisk” och ”dramatisk”. Barytonen är det vanligaste manliga röstomfånget, med en rik mellanregisterröst som också kan klassificeras i ett antal kategorier. Basar är de djupaste mansrösterna, med ett rikt, djupt trä som ofta fungerar bra i komiska roller.