Hundratals tennisturneringar hålls över hela världen varje år, men det finns fyra stora tennisturneringar, gemensamt kända som Grand Slam. Grand Slam-turneringarna lockar de mest begåvade tennisspelarna från hela världen, och de har snabba, ofta spännande tävlingar. Att få delta i en Grand Slam-turnering är en stor ära, och att vinna en kan vara ett stort karriärlyft. En idrottare som lyckas ta alla fyra Grand Slam-titlarna sägs ha en ”Grand Slam”.
Termen ”Grand Slam” med hänvisning till dessa fyra stora turneringar har använts sedan 1933, när sportkrönikören John Kieran först hänvisade till en ”grand slam” på tennisbanorna. De fyra Grand Slam-turneringarna är: Australian Open, French Open, Wimbledon och US Open. Turneringarna är utspridda över året, vilket ger gott om tid att återhämta sig och träna inför evenemangen.
Australian Open hölls första gången 1905, i Melbourne, Australien. Det hålls traditionellt i januari, under sommarens topp på södra halvklotet, och det är ökänt för sin brutala hetta. French Open etablerades som en nationell turnering 1891 och blev internationell 1925. Den hålls i maj/juni i Paris. I juni/juli hoppar de stora turneringarna över Engelska kanalen till England för The Championships, Wimbledon, som har hållits sedan 1877. US Open, som grundades 1881, äger rum i New York City i september.
Om en idrottare vinner alla fyra Grand Slam-titlarna under ett år är det känt som ett kalenderårs Grand Slam, och det är en bra bedrift. Vanligare är att idrottare vinner en Grand Slam för icke-kalenderår, där de plockar upp de fyra titlarna under flera år i rad. Om en idrottare tar titlarna under icke på varandra följande år, är det en Karriär Grand Slam.
Var och en av de stora tennisturneringarna har sina egna distinkta traditioner och känsla. Folk klär sig ofta för att se Grand Slam-turneringarna, och turneringarna åtföljs vanligtvis av fester efter dagens tennis är över. Biljetter kan vara ganska svåra att få tag på, speciellt om folk vill sitta på en särskilt idealisk plats på banorna, och det ansträngande schemat tvingar ofta åskådarna att välja vilka idrottare de vill se och när.