Termen Shakespearesk kuplett har fått sitt namn från verk av William Shakespeare, en berömd engelsk författare som komponerade flera välkända verk under 16- och 17-talen. Medan hans pjäser kanske är mer kända, komponerade Shakespeare också flera dikter som kallas sonetter. Dessa verk – tillsammans med några av hans pjäser – innehöll tvåradiga rimobservationer som kallas kupletter. Specifika Shakespeare-kupletter som finns i sonetterna inkluderar rimmade kupletter eller heroiska kupletter. Författarens pjäser innehöll ofta en form som kallas en kapplöpningskuplett.
Sonettkupletter bestod av huvuddelen av Shakespeares kupletter. Shakespeares sonetter innehöll fjorton rader. De första tolv raderna introducerade ett problem eller ett tema, vanligtvis relaterat till kärlek. Två separata rader vid diktens avslutning, normalt rimmande och av samma längd, är kupletten. Couplets som hittades i sonetter gav ett svar på problemet eller frågan som presenterades i den första delen av dikten, eller så fungerade de som en allmän kommentar till diktens tema.
När de sista orden i varje rad i en kuplett har samma slutljud, är kupletten känd som en rimmad kuplett. Rimade verser var vanliga i Shakespeares verk, och i synnerhet i Shakespeares kupletter. Betrakta Shakespeares avslutande rader av hans första sonett: ”Tycka synd om världen, annars är denna frossare / Att äta världens rätt, vid graven och dig.” En typisk symbolisk representation av denna typ av rimschema är AA, vilket indikerar att två på varandra följande rader rimmar.
I Shakespeares kupletter kan en rimmad kuplett ytterligare kategoriseras som en heroisk kuplett. Denna form äger rum när kuplettens rader skrivs med jambisk pentameter. Metrar refererar specifikt till den rytm som diktrader skapar. Rytmen byggs upp genom att kombinera olika mönster av betonade och obetonade stavelser. Fem par av en obetonad stavelse och en betonad stavelse – totalt tio stavelser på en rad – är det som skapar en jambisk pentameter.
Många delar av Shakespeares litteratur är skrivna på blank vers, vilket är rytmisk poesi utan ett rimschema. Shakespeareska kupletter, kända som täckkupletter, paras dock ibland med denna teknik. Tom vers användes av Shakespeare i pjäser så att hans karaktärer skulle låta naturliga men ändå något raffinerade. Många av de långa monologerna eller dialogerna använde ofta blank vers, och ibland avslutade Shakespeare dessa tal med en rimmad kuplett för att ge en kontrast och en dramatisk känsla till talets slutsats, som i den historiska pjäsen Henry V: ”His jest will njut men av ytlig intelligens / När tusentals gråter mer än skrattade åt det.”