De flesta tror att de vet vad ett rim är. De kommer att peka på två ord med identiska ljud i slutet, som höger och natt, eller till och med erbjuda ett par som sjunger och vågar, även om chansen är stor att de kommer att vara lite mindre säkra på det. Det finns faktiskt ett antal typer av rim. Rim kan, precis som poeterna själva, vara perfekta eller ofullkomliga, maskulina eller feminina, eller till och med bara halvvägs eller direkt sneda.
Det perfekta rimmet är en av de mest populära typerna av rim. Det är vad de flesta barn såväl som vuxna känner igen. Dessa små skönheter marscherar i lås, med varje fonetisk bit efter det första ljudet av den sista stavelsen ett perfekt eko. Enstaviga perfekta rim finns oftare i enkel poesi eftersom det är lättare att hitta exakta ljudmatchningar för ett ord som rim i tid, mime och brott.
Dessa enstaviga perfekta ramsor är en form av maskulina ramsor. En annan typ av rim som är maskulint tillåter flerstaviga ord men bara om rimmet står på sista stavelsen, som i paret agitera och kompensera. Denna slutstavelse måste också vara den accentuerade eller betonade stavelsen för att räknas som ett maskulint rim.
Mer komplexa, mer spännande och vackrare för örat är förstås feminina ramsor. Tricket med dessa typer av rim är att accenten inte kan ligga på den sista stavelsen. Ett annat krav är att allt efter den betonade stavelsens inledande ljud nästan måste rimma. Passion och mode är därför feminina ramsor, men passion och herrgård är det inte.
Ofullkomliga rim förenar ljud som finns i ett ords betonade stavelse med de som finns i ett annat ords obetonade stavelse, som att klamra sig fast och vagga. Imperfekta ramsor används med stor effekt av smarta poeter som vet att de kanske glider förbi läsarens medvetna erkännande men ändå påverkar deras undermedvetna uppskattning av dikten. Tyvärr används de också av underlägsna poeter som antingen inte har ett starkt grepp om skillnaden mellan perfekta och ofullkomliga typer av rim eller uppriktigt sagt inte bryr sig.
Att vända ut och in på ett ofullkomligt rim förvandlar det till en annan typ av rim, som kallas halvrim. Här finns rimkopplingen i slutet av det ena ordet och föregående stavelse i det andra. Ett exempel på halvrim finns i rimparet laga och skicka.
Sned rim lurar läsarens öra med en stark vokalidentifikation. Kallas även påtvingade eller snedställda rim, de finns i rimpar som vann och dum. Deras kusiner, halvrim, bryr sig föga om vokalerna men finner sin rimmotivering endast i den slutliga konsonanten eller konsonantklustret av ett ordpar. Camp och limp är alltså helt acceptabla halvrim.