Livsstilssjukdomar tros bottna något i en individs eller samhällets levnadsstandard. Dessa tillstånd förekommer vanligtvis i större antal i utvecklade länder med långlivade medborgare, och kan därför delas in i civilisationssjukdomar eller sjukdomar med lång livslängd. Sjukdomar som är mer beroende av samhälleliga influenser inkluderar diabetes och fetma, medan de som förekommer oftare när en individ åldras inkluderar cancer, stroke och Alzheimers sjukdom. Vissa tillstånd, som hjärtsjukdomar, kan påverkas av både industrialiserat boende och hög ålder.
Eftersom industrialiserade regioner tenderar att ha mindre hälsosamma dieter med högre fetthalt, driver matkonsumtion många civilisationssjukdomar. Fetma är ett uppenbart exempel, och tyngre individer är också mottagliga för ett antal progressiva hälsoproblem som diabetes och hjärtsjukdomar. Den kolesterol-tunga dieten i utvecklade regioner ger också högre andel hjärtsjukdomar och stroke. Viss vetenskaplig forskning tyder på att diet också kan spela en roll i utvecklingen av cancer. Från början av 20-talet till 21-talet, när levnadsstandarden steg och kosten försämrades i många regioner, blev hjärtsjukdomar och cancer de vanligaste dödsorsakerna i många av dessa regioner.
Miljöskillnader i utvecklade länder kan också underlätta livsstilssjukdomar, särskilt civilisationssjukdomar. Till exempel ger industrins uppgång en efterföljande ökning av föroreningar och skadliga luftburna ämnen. I sin tur ökar luftvägsbesvär som astma också. Dessutom skapar en höjning av den totala takten i det moderna industrialiserade livet högre nivåer av stress. Kanske inte av en slump har psykologiska störningar som depression ökat i takt med denna kulturella förändring.
Medan tekniska och medicinska framsteg har utrotat många infektionssjukdomar och därmed förbättrat den genomsnittliga livslängden i många delar av världen, har befolkningens åldrande skapat ett problem. Äldre individer är mer benägna att drabbas av degenerativa sjukdomar som berövar dem optimal fysisk och mental kondition – dessa är kända som sjukdomar med lång livslängd. Allt från skelett till immunsystemet försvagas när åldrandet fortsätter, vilket gör att äldre blir sårbara för ett överflöd av tillstånd: brutna ben, muskelatrofi, cancer och lever- och hjärtsjukdomar. Försvagande vägar i hjärnan skapar också en miljö för minskad intellektuell medvetenhet, vilket framgår av Alzheimers sjukdom.
Livsstilssjukdomar är vanligtvis kroniska och långvariga till sin natur. De påverkar sjukvårdssystemet och dödligheten i en region negativt. Ett positivt är att många fall av livsstilssjukdomar på grund av sin natur går att förebygga. Förändringar i kost och miljö kan eliminera betydande riskfaktorer under dessa tillstånd, även om andra faktorer som genetik också kan vara inflytelserika. Ökad utbildning och medvetenhet är kanske det viktigaste vapnet i kampen mot livsstilssjukdomar.