Dramatisk ironi, situationsironi och verbal ironi är litteraturens tre huvudtyper av ironi. Grunden för ironin är att det finns en skillnad mellan vad som förväntas och vad som är verkligt. Sammantaget handlar ironin om det oväntade. Syftet med ironi kan vara att få en att tänka, att få en att skratta eller helt enkelt att chocka. Ironi kan också bidra till att lägga till spänning och intriger till handlingen.
Situationsironi, en av de lättare att känna igen typerna av ironi, innebär att det faktiska resultatet skiljer sig mycket från det förväntade resultatet. Om en karaktär i en roman är en dålig person som rånar en bank och sätter många andra människor i fara, då kan det vara oväntat för honom att komma undan med alla pengar han vill utan att bli gripen. En trevlig, varm berättelse om ett barn som får en fågel som sällskapsdjur på sin födelsedag kan innehålla situationsbetonad ironi om det skulle visa sig att hon, okänt för hennes föräldrar, är allergisk mot fåglar och snabbt blir sjuk, vilket kräver att hennes nya husdjur tas bort. Situationsironi hjälper ofta till att hålla läsarna intresserade och gissa om vad som kan hända härnäst, eftersom det inte är lätt att förutse.
En annan av huvudtyperna av ironi, verbal ironi, händer när en karaktär säger en sak men menar något helt annat. Ta två karaktärer som är kollegor som arbetar på ett kontor och pratar om sin chef, Dr Young, till exempel. En av dem kan säga: ”Det finns inget jag skulle vilja mer än att träffa Dr Young just nu.” Medan karaktären som säger detta kan betyda att han skulle älska att träffa sin chef så att han kan slå mannen, som han föraktar, kanske hans kollega tror att han menar att han tycker mycket om deras chef och skulle älska att träffa honom. Verbal ironi är ibland lätt att plocka fram i litteraturen; andra gånger är det mer subtilt och kräver lite eftertanke.
Dramatisk ironi, också en av huvudtyperna av ironi, uppstår i litteraturen när en eller flera karaktärer saknar en viktig del av information som har lämnats till publiken. I en pjäs, till exempel, om ett par har bestämt sig för att göra slut istället för att gifta sig men deras ovetande familjer är upptagna med att förbereda för sitt bröllop, då anses detta som dramatisk ironi. Med dramatisk ironi vet publiken alltid mer än de enskilda karaktärerna i en berättelse.