Hysteri, eller mer korrekt känd som ”somatiseringsstörning”, har vanligtvis två typer. En typ är konverteringsstörningen, där en patient vanligtvis klagar över en fysisk sjukdom som inte har någon medicinsk orsak. Den andra typen är den dissociativa störningen, där patienten upplever avbrott i sitt minne, sitt medvetande och sin medvetenhet om sin omgivning. Båda typerna sägs ha en gemensam orsak: en undertryckt eller undertryckt psykologisk eller känslomässig upplevelse som visar sig på ett fysiskt sätt.
Mellan de två typerna av hysteri sägs konverteringsstörningen vara vanligare, särskilt under första och andra världskriget då många drabbades av traumatiska upplevelser världen över. Vanliga symtom är smärta och oförmåga att använda en kroppsdel, som att inte kunna lyfta sina armar. Ett specifikt symtom som kallas ”astasia-abasia” hänvisar till patientens oförmåga att stå eller sitta upp, men konstigt nog kan personen lätt röra sina ben i en avslappnad position, som att ligga ner. I vissa fall finns det också en oförmåga att använda ett känselorgan, såsom blindhet eller dövhet, eller till och med övervägande av en viss känsla, som att ständigt höra ett visst ljud. När smärta inte är involverad kan också partiell förlamning eller svaghet upplevas.
Enligt ”Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Third Edition (DSM-III)” är ett viktigt kriterium för att diagnostisera en konverteringsstörning att patienten inte ”förfalskar det” eller bara gör upp smärtan. Han känner faktiskt smärtan som verklig, även om medicinska undersökningar inte kan hitta en riktig orsak till smärtan. De fysiska symtomen skapar också svårigheter för patientens sociala och känslomässiga välbefinnande. Vissa störningar under omvandlingshysteri är kroppsdysmorfisk störning, hypokondri och smärtstörning.
I den andra typen av hysteri, den dissociativa störningen, har patienten ”besvärjelser” där han inte beter sig som han själv och ofta inte kommer ihåg händelserna. DSM fjärde upplagan definierar fyra störningar under den dissociativa störningen, varav en är dissociativ minnesförlust där en person misslyckas med att komma ihåg vissa tidsperioder och information om sin identitet, såsom hennes adress och familjemedlemmar. Vanligtvis skulle ett föremål, ett ord eller en scen utlösa ett plötsligt återkallande, även om fullständig hämtning av minnen kanske inte händer. En annan välkänd typ av dissociativ hysteri är dissociativ identitetsstörning, där patienten observeras ha flera identiteter, varav den mest påstridiga kan plötsligt uppstå under särskilt stressiga stunder. Dessa identitetsövergångar kommer vanligtvis inte ihåg, men patienten blir vanligtvis desorienterad och förvirrad.
Som en störning kan hysteri ibland tolkas som kroppens försvarsmekanism efter en traumatisk upplevelse, som sexuella övergrepp, att bevittna ett mord eller att plötsligt bli övergiven. Symtom observeras vanligtvis hos unga vuxna, men barn kan också uppvisa vissa hysterisymtom, även om dessa är svårare att diagnostisera. Psykoterapi och stresshanteringssessioner har visat sig vara effektiva för att minska symtomen och, ännu viktigare, upptäcka den verkliga roten till hysterin.