De två vanligaste typerna av karaktärsförtal är förtal och förtal. Förtal uppstår vanligtvis när en individ medvetet och illvilligt ljuger om en annan person, eller företag, för att orsaka känslomässig eller ekonomisk skada. Förtal är väldigt lika, eftersom motivet för att göra falska uttalanden ofta är detsamma, men det sker vanligtvis i form av publicering – som i en tidning eller tidskrift. Förtal kan också uppstå inom sändningsjournalistik. Individer som har lidit känslomässig smärta eller ekonomisk förlust på grund av förtal kan ibland lämna in en stämningsansökan mot den person eller mediegrupp som begår detta fel.
Förtal av anställda kan uppstå när en före detta arbetsgivare medvetet gör ett falskt uttalande som syftar till att hindra en tidigare anställd från att hitta arbete någon annanstans. I många jurisdiktioner strider detta beteende mot lagen. Till exempel, om en blivande arbetsgivare ringer en tidigare arbetsledare för att fråga om en sökande, och ett felaktigt, skadligt uttalande görs om individen, kan en anklagelse om förtal uppstå. Detta är särskilt skadligt när personen nekas arbete som ett resultat.
Likaså kan ärekränkning uppstå i form av förtal om en före detta anställd sprider skadliga rykten om en organisation, eller gör otroliga uttalanden om sin tidigare chef. Om den före detta anställde till exempel vill avskräcka kunder från att göra affärer med en etablering kan han hävda att företaget ägnar sig åt olaglig verksamhet eller överprisar kunder. Dessa typer av falska påståenden kan resultera i en betydande inkomstförlust för organisationen.
Om en person publicerar en falsk och/eller avsiktligt skadlig artikel i en lokaltidning om en annan, kan ärekränkningen anses vara förtal. Slutligen kan förtal på Internet uppstå om personen publicerar sådana förtalande uttalanden online. I något av dessa fall kan förtal uppstå när falska anklagelser eller rapporter uttalas eller skrivs för att skada en individ, grupp eller anläggning.
Förtal kan också uppstå när media publicerar felaktiga, elaka uttalanden om kändisar och andra högprofilerade individer. Till exempel, om en underhållningspublikation innehåller en artikel om en filmstjärna, som felaktigt hävdar att han eller hon deltar i en utomäktenskaplig affär eller andra skandalösa påståenden, kan publikationen vara skyldig till förtal. Dessa bedrägliga uttalanden kan vara orsaken till betydande omvälvningar i kändisars och deras familjers liv och karriärer. Som ett resultat av dem väcker de ibland stämningar mot publikationer som ägnar sig åt dessa metoder.