Antibiotika finns i olika former för att täcka en stor grad av förebyggande åtgärder. Antibiotikabehandling kan inkludera krämer och salvor, såväl som bredspektrumantibiotika, kända för att försvara sig mot ett brett spektrum av bakterier. Antibiotika med smalt spektrum fungerar vanligtvis mot ett gruppspecifikt område av bakterier. Vilken typ av antibiotika som vanligtvis ordineras beror på patientens individuella behov och omständigheter.
Syftet med antibiotikabehandling är att förhindra infektion från att invadera bakterier eller förstöra infektioner som redan finns i kroppen. Vissa grupper av antibiotika, varav de finns i piller- eller tablettform, är relaterade till en specifik klassificering. Ett exempel är ett antibiotikum som innehåller suffixet ”mycin”. Erytromycin är ett sådant läkemedel. Andra i samma grupp inkluderar antibiotika clindamycin och vankomycin.
Typer av antibiotika som vanligtvis ordineras för streptokockinfektioner är läkemedel som penicillin. Allergiska reaktioner kan förekomma hos patienter utan tidigare incidens. I så fall kan antibiotikabehandlingen innefatta en kur med cefalexin eller amoxicillin i stället för penicillin. Receptet som ges till patienten är vanligtvis en 10-dagars behandling, även om detta kan variera något.
Det finns antibiotika som klassificeras som läkemedel av makrolidtyp, som vanligtvis ordineras för ett brett spektrum av sjukdomar som påverkar de övre och nedre luftvägarna. Penicillinallergipatienter kan tycka att de tolererar dessa läkemedel bra, men det har rapporterats fall av tarmbesvär i samband med användningen av dessa antibiotika. Biverkningar av dessa antibiotika kan vara matsmältningsbesvär, halsbränna och diarré. Normalt avtar effekterna inom ett par dagar, men om symtomen kvarstår kan läkaren ändra receptet till ett som patienten tolererar bättre.
Det finns problem kring antibiotikabehandling, särskilt vid långvarig användning. Ett stort problem är att kroppen utvecklar immunitet eller antibiotikaresistens. I ett sådant fall skulle framtida användning bli ineffektiv mot bakteriestammar som läkemedlet ursprungligen var inriktat på. Ett annat problem är själva utrotningen av bakterier som läkemedlet är inriktat på. När ett antibiotikum förstör skadliga och smittsamma bakterier, dödar läkemedlet också de nyttiga bakterierna i kroppen.
De ”goda” bakterierna som finns i kroppen hindrar i allmänhet att potentiellt skadliga organismer förökar sig. Överanvändning av antibiotika kan resultera i sådana tillstånd som en vaginal svampinfektion hos vissa kvinnor, eftersom de nyttiga bakterierna som behövs för att upprätthålla optimal hälsa har minskat. Ibland rekommenderar läkare användningen av ett probiotiskt tillskott tillsammans med antibiotikabehandling för att säkerställa att nyttiga bakterier fylls på.