Metoderna för penningpolitisk transmission avser det sätt på vilket de riktade effekterna av penningpolitiken överförs genom ekonomin för att uppnå önskat resultat. Centralbanker eller reservbanker är de enda bankerna som har makten att utforma penningpolitiken på grund av att de har exklusivt monopol på att tillhandahålla baspengar till alla andra. Vanligtvis involverar penningpolitiken i vilken takt de väljer att sätta räntan på pengarna som de levererar till de andra bankerna. I denna mening har den officiella räntan olika grader av effekter på marknadsräntorna, vilket utstrålar från dess beslut att höja eller sänka den officiella räntan.
Som sådan kan metoderna för penningpolitisk transmission spåras längs linjen eller kedjan av effekter från centralbanken. Till exempel är en metod för penningpolitisk överföring att överföra höjningen eller minskningen av den officiella räntan till bolåneräntorna. Om man antar att centralbankens avsikt är att minska inflationstakten genom att orsaka en minskning av efterfrågan hos konsumenterna, kommer den att höja räntan i en grad som den anser är proportionerlig för att möta den alltför stora efterfrågan. Denna höjning kan endast ske upp till en viss förutbestämd maximinivå för att centralbanken ska kunna behålla sitt inflytande genom manipulation av räntorna.
När bankerna får pengar från centralbanken med de höjda räntorna överför de avgifterna till både låntagare och sparare i olika former. En av dessa metoder är att höja räntan på de skulder som de är skyldiga samt på andra typer av lån som folk försöker få från bankerna, såsom bolån och billån. Räntehöjningen kommer också att överföras genom faktorer som en värdeminskning av aktier och obligationer till följd av en höjning av de långa räntorna.
Metoder för penningpolitisk transmission inkluderar också växelkurserna, eftersom värdet på växelkurserna påverkas av penningpolitiken. En metod för penningpolitisk överföring som påverkar människors besparingar i överföringen av penningpolitiken är en ökning eller en minskning av räntan som betalas på sparinlåning. När räntan är hög kommer bankerna ofta att höja räntan på sparande i ett försök att uppmuntra fler att spara. Som en reaktion på en låg ränta kommer bankerna att överföra centralbankens avsikt till kunderna genom att sänka räntan som betalas på sparande i ett försök att uppmuntra fler kunder att spendera.