Vilka är de möjliga fördelarna med stamcellsterapi för multipel skleros?

Stamcellsterapi för multipel skleros verkar lovande i två olika behandlingsformer. Den första handlar om att extrahera patientens stamceller innan de genomgår kemoterapi, och sedan återinjicera dem. Den andra behandlingen går ut på att extrahera cellerna och återinjicera dem utan kemoterapi. Båda dessa behandlingar visar lovande för behandling av individer med tidigt stadium av MS.

Den minst invasiva metoden för stamcellsterapi för multipel skleros innebär att man extraherar benmärg från patienten och filtrerar bort fett och ben. Detta lämnar stamcellerna bakom sig, som sedan återinjiceras i individen. Detta är en endagsbehandling i öppenvård. Deltagarna i studier har inte rapporterat några negativa effekter av behandlingen och forskare tror att det skett en förbättring av deras symtom. Det verkar som att behandlingen hjälpte nervbanorna att transportera nervpulser mer effektivt. Forskare tror att denna behandling fungerar eftersom stamcellerna skapar ett slags plåster över de skadade områdena i ryggmärgen och hjärnan.

En mer aggressiv form av stamcellsterapi för multipel skleros innebär transplantation av stamceller efter kemoterapi. Patienten får sina egna immunstamceller extraherade före kemoterapin. De genomgår sedan kemoterapi för att förstöra deras immunförsvar. Därefter återinjiceras immunstamcellerna i patientens kropp. Man tror att denna process återställer immunförsvaret.

Denna typ av stamcellstransplantation är känd som autolog icke-myeloablativ hematopoetisk stamcellstransplantation. Patienter som genomgick denna procedur märkte en förbättring av gång, syn, styrka och andra symtom på MS under 24 månader efter behandlingen. När förbättringarna väl planade ut förblev patienternas symtom stabila.

Stamcellsterapi erbjuder störst potential för MS-patienter som är i de tidiga stadierna av sjukdomen, känd som skovvis-remitterande MS. Vid skov-remitterande MS återhämtar sig patienten, antingen delvis eller helt, mellan uppblossningar av sjukdomen. Tio till 15 år efter diagnosen MS utvecklas sjukdomen till sekundär-progressiv MS. Under detta stadium av sjukdomen blir symtomen gradvis värre, vilket skapar neurologiska skador som inte verkar vara reversibla.

Multipel skleros är en autoimmun sjukdom som angriper ryggmärgen och hjärnan. Forskare är inte säkra på vad som orsakar MS, men man tror att genetik, miljö, ett virus eller en kombination av dessa faktorer spelar en roll. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än män, och medelåldern för diagnos är mellan 20 och 40. Symtomen inkluderar förlust av koordination, sluddrigt tal, muskelspasmer och skakningar.