Vilka är de medicinska användningarna av Asparagus Racemosus?

Sparris racemosus är en växt som används i traditionell medicin. Ayurvediska behandlingar föreskriver ofta rötterna av denna sparrisart för magbesvär och som ett sätt att öka produktionen av bröstmjölk. Även om dess effektivitet inte har bekräftats av kliniska prövningar, har växten använts som läkemedel i tusentals år, och anekdotiska bevis tyder på att det kan vara en effektiv och säker behandling. Medicin från denna växt görs genom att mala rötterna till ett pulver.

Ayurvedisk medicin, som utvecklades i Indien, använder ett antal olika raser av sparris som är endemiska i området. Arten Asparagus racemosus anges ofta som en användbar medicinsk ört. Ayurvediska läkare anser att växten är en rasayana som är ett läkemedel som främjar allmän hälsa. Växten har immunförsvarsstärkande egenskaper och studier har visat att den innehåller antioxidanter.

En av de huvudsakliga medicinska användningsområdena för Asparagus racemosus är som ett komplement för kvinnor som ammar. Anekdotiska bevis och preliminära studier på djur tyder på att det effektivt ökar produktionen av bröstmjölk. Mekanismen som är ansvarig för ökningen av bröstmjölksproduktionen är okänd, men Asparagus racemosus har inte visats öka mängden av hormonet prolaktin. Det anses inte säkert för gravida kvinnor eller kvinnor som ammar, trots dess traditionella användningsområden.

Sparris racemosus används också för att behandla magbesvär. Det ordineras ofta som en behandling för magsår, även om det inte finns tillräckligt med bevis för att indikera hur det fungerar. Matsmältningsbesvär, magvärk och diarré behandlas också med rötterna av denna växt. Läkemedlet kan också vara en effektiv behandling för symtomen på baksmälla och kan ha terapeutiska effekter på levern såväl som på magen.

Ibland används Asparagus racemosus som en ayurvedisk behandling för allvarliga medicinska tillstånd som demens eller diabetes. Lite är känt om säkerheten eller effektiviteten av dessa behandlingar. Bristen på kliniska prövningar gör det svårt för västerländska läkare att ge korrekta doseringsrekommendationer. Sparris racemosus kan också interagera med litium och bör inte tas av personer som tar denna medicin.