Operativsystemet Linux kommer i en mängd olika distributioner, även känd som distros eller smaker. Linux-reparation är därför vanligtvis bäst att lämna till någon som är mycket bekant med den speciella distributionen som behöver repareras. Om det inte finns någon tillgänglig som är bekant med den specifika distributionen i fråga, är det näst bästa alternativet att vända sig till någon som åtminstone förstår det grundläggande Linux-filsystemet. Andra tips för Linux-reparation inkluderar att hålla koll på root-lösenordet, anställa någon med erfarenhet av att arbeta på kommandoraden eller som helst är Linux-administratör. Bekantskap med systemets skrivbordsmiljö och med typen av installation i fråga är också till stor hjälp.
Alla de tidigare nämnda tipsen för Linux-reparation när du väljer en reparationstekniker kan också följas av användaren av systemet själv. De flesta av de färdigheter och kunskaper som behövs för att reparera Linux kan erhållas i en bekväm inlärningstakt när man använder distributioner, eftersom de flesta av dem är stabila nog att ge tillräckligt med tid för att skaffa sig förtrogenhet och förståelse innan problem uppstår. Ett av de viktigaste tipsen att följa är behovet av att hålla jämna steg med root-lösenordet om ett sådant behövs för administrativa uppgifter på systemet. Vissa distributioner körs som root hela tiden, så det finns verkligen inget lösenord för en root-användare. Det är nästan alltid nödvändigt att känna till root-lösenordet om ett system behöver repareras, eftersom många filer inte kan konfigureras utan administrativa rättigheter.
Förtrogenhet med distributionen som behöver repareras är förmodligen andra till vikten av att känna till root-lösenordet, för även om alla Linux-distributioner är baserade på Linux-kärnan, finns betydande skillnader i filsystemen för vissa av dem. Att veta exakt var systemfilerna lagras sparar tid vid felsökning för Linux-reparation. Erfarenhet av skrivbordsmiljön kan också vara till stor hjälp när endast lättare reparationer behövs. De två mest använda miljöerna är GNOME och K-skrivbordsmiljön (KDE). Det finns också olika ”stationer” eller versioner av Linux, till exempel de som används för serverdrift, distributioner som används av mjukvaruutvecklare och den personliga arbetsstationen för grundläggande hemdatorer.
Även om det kanske inte anses vara ett ”tips” för Linux-reparation, kan kunskap om den grundläggande strukturen och filosofin bakom Linux vara oerhört hjälpsam. Till exempel, under Linux är nästan allt en fil, och dessa filer kan konfigureras av vem som helst med root-lösenordet och en grundläggande men gedigen kunskap om programmering, speciellt i språk som C och Python. Ibland löser några konfigurationsändringar i en eller två filer vad som verkar vara ett reparationsproblem. De flesta ivriga Linux-användare tillhör också minst en aktiv onlinegemenskap av användare för deras specifika distribution. Detta motsvarar i princip ett samarbete mellan användare över hela världen för att erbjuda ömsesidig teknisk support till varandra.